Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1471-1635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Stockholms magistrat och rådhusrätt
från bägge hållen och följden blef upprepade klagomål. När dessa till sist
framfördes inför hertig Karl, ville händelsen, att denne af flera orsaker var
förgrymmad på staden, hvilket äfven visade sig i skarpa skrifvelser till rådet. Han beslöt
därför 1602 26/11, att Norrmalm ej längre skulle besväras af både staden och
slottet, utan endast af det senare, samt hafva sin egen rättskipning. Skottet skulle
dock alltjämt inbetalas till Stockhom. Norre förstaden — såsom det officiella
namnet lydde — fick d. 1/12 eget “secret“, som graverades af Johannes Buræus.
Skilsmässan mellan de båda städerna fastslogs ytterligare genom k. res. 1602
15/12 och genom beslut vid Norrköpings riksdag 1604.
Några privilegier utfärdade Karl IX icke för sin nya skapelse. Till följd däraf
ordnades förhållandena långsamt, ja, i vissa fall blef där ingen ordning alls,
såsom rådet i Stockholm 1635 påpekade. Först med år 1616, sedan Gustaf II Adolf
dels afgifvit en förklaring öfver af Norre förstaden framställda önskemål, dels
med anledning däraf medgifvit vissa friheter, inträdde större reda. Norre
förstadens råds och borgerskaps begäran om privilegier afslogs dock, enär konungen,
som ofvan nämnts, umgicks med planer att ordna städernas styrelse efter en
allmän plan. Efter förebilden af stadgan om städernas administration 1619
uppsattes fem år efteråt ett förslag till privilegier för Norre förstaden men i likhet
med stadgan utfärdades dessa aldrig.
Sedan 1500-talets slut uppdelades Norrmalm i två kvarter, Östermalmen och
Västermalmen, hvilka voro skilda åt genom Brunkebergsåsen. Huru långt mot
norr det område sträckte sig, som låg under rådets jurisdiktion, är ej fullt klart,
men det afgränsades genom det 1622 i samband med lilla tullens inrättande
uppförda “staketet“.
Såsom Norre förstadens tänkeböcker, hvilka först 1614 upplades, visa oss,
bestod stadens råd af två borgmästare och tolf rådmän, vid hvilkas sida en
stadsskrifvare verkade. Dessutom fanns till att börja med en s. k. lagläsare,
hvilken tydligen var nödvändig här, enär en tradition ju saknades inom det nya
rådet. För öfrigt var såväl rättskipning som förvaltning ordnad efter mönstret i
Stockholm. Kämnärsrätten, hvarifrån kunde väjdas till rådet, bestod sålunda af
två kämnärer, hvilka äfven voro rådmän, och en kämnärsskrifvare. Stadens öfriga
tjänstemän voro stadskaptenen, som ledde borgerskapets vakttjänstgöring, en
vårdskrifvare och fyra syllasättare, två i hvarje kvarter, ofta rådmän; vidare funnos
fyra stadstjänare samt dödgräfvaren. Bödeln var oftast densamma som i
Stockholm, som lånade ut sin på förrättningar till flera Mälarestäder, liksom dessa
någon gång på samma sätt fingo. göra Stockholm en återtjänst.
Förtroendemännens antal är obekant liksom äfven sysslornas. Under Norre
förstadens styrelse fullbordades S:ta Klara kyrka, för hvilken rådet tillsatte s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
