Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1471-1635
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1471—1635 31
sexmän samt senare äfven två kyrkovärdar. Kyrkan kan sägas hafva blifvit
färdig omkring 1634, då en kronans skuld till förstaden på några tusen daler
gäldades genom öfverlämnandet af takbleck till kyrkan. Fullbordandet af S:t Jakobs
kyrka afstannade däremot med Johan III:s frånfälle.
Bland förtroendemännen märkes ytterligare en byggmästare. Skottet uppbars
af tre män och tomtörena af sex (tre i hvarje kvarter). Taxeringsmännen
utgjordes af hela rådet jämte tolf af borgerskapet.
Herbergerarnas antal är ovisst; 1632 funnos tre eller fyra vinkällare jämte
rådhuskällaren. Rådhuset, som uppfördes af sten, var sedan 1616 21/1 inrymdt
på Herman Roloffs f. d. gård på Västermalmen.
Till riksdagarna sände Norre förstaden tre ombud, hvilka intogo sina platser
näst efter Stockholms. Betecknande för tillståndet på malmen är, att rådet ofta
fick hjälp till sina riksdagsskrifvelser af det stockholmska rådets sekreterare,
mäster Aegidius Aurelius.
nvånareantalet i förstaden steg hastigt år från år. Under det att på Norrmalm år
1600 funnos 58 skottebetalande hushåll, hade befolkningen 1629 stigit till 3,024
personer och 1634 till 4,903 personer. Bosättningen gynnades i hög grad därigenom,
att skatterna voro lindrigare än i hufvudstaden, hvarifrån äfven täta utflyttningar
skedde. Sålunda förklarade t. ex. Valentin bagare inför rådet, att om han ej
blef förskonad med 10 dlr på sin borgerliga tunga, nödgades han uppsäga sitt
burskap och flytta till Norre förstaden. Burskap underlättades här genom att
låta en person mot en billig afgift — genant — under sex år utöfva sitt yrke,
hvarefter han från genantborgare blef borgare i vanlig mening.
Borgarna i förstaden intogo utom ur skattesynpunkt äfven en annan
särställning, som ofta blef till förargelse. De bildade nämligen icke egna skrån och
hade till följd däraf icke egna åldermän, utan lydde under skråna i Stockholm.
Till följd af skråstadgarna voro de alltså i viss mån beroende af rådet i
Stockholm, men detta synes hafva varit en mindre viktig omständighet i regeringens
ögon, och proportionellt sedt var förstadens borgerskap i minoriteten: af den
ofvannämnda befolkningssiffran för 1629 tillhörde endast 816 personer
borgerliga familjer. Själfva voro borgarna visserligen missnöjda med att tillhöra
stockholmsskråna, men på deras och rådets klagomål 1616 skedde ingen ändring.
Det var en naturlig sak, att en dylik ställning ledde till missbruk; sålunda fanns
det personer, som bodde i Stockholm och gjorde affärer där under
förevändning, att de voro borgare i förstaden. Först på 1620-talet konstituerades bagare-,
bryggare-, slaktare-, och köttmånglareämbetena, hvarjämte vissa källare 1632
synas hafva privilegierats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
