Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1636—1813 35
I stället planerades så småningom yttre befästningar, omfattande malmarna, men
de fullföljdes endast delvis.
Samtidigt med befästningarnas rifvande på 1630-talet började gaturegleringen,
som i den gamla staden begynt redan 1626 västantill. Stadsplaner uppgjordes
för de snart inkorporerade områdena Norrmalm, Ladugårdslandet och
Kungsholmen samt äfven för Södermalm, hvilka alltjämt bebyggdes efter dessa planer
till in på följande århundrade, hvarefter ett stillastående inträder. Topografiskt
sedt, är nämligen 1830-talets Stockholm hufvudsakligen detsamma som 1730.-talets.
Det var tydligt, att den utveckling, som den kommande tiden bar i sitt sköte,
icke kunde följas af borgmästare och råd, om de gamla enkla styrelseformerna
hade bibehållits. Klagomål från riksrådets sida visade efterblifvenhet i
stadsstyrelsen, fordringarna hade betydligt skärpts, ty Stockholm började nu blifva en
storstad efter den tidens förhållanden. Den kontroll, som låg i närmare anslutning
till centralisationen inom riksstyrelsen, lät icke vänta på sig. De mångahanda
frågorna inom särskildt drätselns vida område framkallade ämbetsfördelningen
i rådet 1636, hvarigenom början gjordes till de fyra kollegierna, delvis förändrade
genom 1672 års förordning, hvarjämte ännu en förvaltande myndighet —
bemedlingskommissionen — 1710 uppstod. Allt detta skall jämte andra institutioner
vidröras i det följande.
hållarebefattningen i Stockholm. Instruktionen för öfverståthållaren åter-
finnes i § 24: han skulle öfvervaka förhållandena i slottet och i staden
och vara stadens och borgerskapetèå förman med i detalj gående skyldigheter
och rättigheter. Vid hans sida verkade en underståthållare, som i hans frånvaro
förde ordet i magistratent, en sekreterare och en bokhållare — en personal, som
senare ökades.
G: 1634 ÅRS REGERINGSFORM INRÄTTADES DEN NYA ÖFVERSTÅT-
1 Enligt 1672 års förordning om Stockholms styrelse behöfde öfverståthållaren närvara endast om
fredagarna, vid de plena alltså, som behandlade stadens enskilda ärenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
