Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Stockholms magistrat och rådhusrätt
af borgerskapets rättigheter att deltaga i val till magistratspersoner. Sålunda
utverkade borgerskapet vid 1723 års riksdag, att hädanefter skulle k. m:t till
borgmästare utnämna en bland tre af magistraten och borgerskapet valda och
föreslagna personer, och genom valförordningen 1727 17/10 bestämdes närmare
borgerskapets rättigheter att deltaga i rådmansvalen. På förslag efter en litterat
rådman fick borgerskapet genom elektorer utvälja fem, efter en illitterat rådman
fyra, och af dessa uppförde magistraten på det slutliga förslaget trenne, bland
hvilka k. m:t utnämnde en. Oaktadt detta hände det, att konungen utan
magistratens och borgerskapets hörande utnämnde rådmän, som likväl borgerskapet
vägrade att erkänna. Magistratens enskilda valrätt föll emellertid alldeles bort
genom k. förklaringen 1766 31/10 öfver 1727 års valförordning, hvarigenom det
stadgades, att borgerskapets elektorer skulle utvälja allenast trenne, hvilka
således af magistraten uppfördes på det slutliga förslaget. Detta valsätt fastställdes
ytterligare genom k. br. 1792 4/7 och fick grundlags helgd genom 1809 års
regeringsform.
om förut nämnts hade redan Karl IX och Gustaf II Adolf vidtagit
förbere-Sason till en revision af stads- och landslagarna. Detta lagarbete fortsattes
sedermera af olika kommissioner från 1640-talet; den drifvande kraften i dessa
var som bekant Johan Stiernhöök. Efter hans frånfälle bildades 1686 en ny
kommission, som under Gustaf Cronhielms ordförandeskap bragte lagarbetet till
afslutning, och vid 1734 års riksdag antogs vår ännu gällande allmänna lag. Till
innehållet ansluter den sig noga till den föregående rättsutvecklingen, den har
alltid blifvit prisad för sitt svenska kynne, för språkets klara, men kärfva
korthet och står därför som ett varaktigt minne öfver stormaktstidens hänförelse för
svensk odling och svenskt språk.
Drottning Kristinas förmyndarestyrelse utfärdade 1636 10/3 Stockholms sista,
allmänna privilegiebref, som skulle gälla tills vidare. Liksom förut gåfvos vid
skilda tillfällen smärre förmåner och privilegier, hvilka delvis jämte 1636 års
bref fastställdes af drottning Kristina 1646 29/1, af Karl X Gustaf 1655 28/6, af
Karl XI 1673 23/8 och 1676 15/4; Karl XII synes icke hafva utfärdat någon
fastställelse af privilegiebrefven. Därefter konfirmerades privilegierna genom de
särskilda regeringsformerna, hvarigenom bl. a. 1636 års privilegiebref fortfarande
har laga kraft.
Området för magistratens jurisdiktion blef under detta tidsskede mera naturligt
och sammanföll med det begynnande 1800-talets. Af den gamla stadens område
kom Gråmunkekolmen — efter 1640-talet Riddarholmen — utan formligt
beslut under magistratens domvärjo först på 1600-talet. Genom riksrådets beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
