Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1636—1813 41
1635 21/4 inkorporerades Norrmalm, som då omfattade ett område, i väster
afgränsadt af Klara sjö, hvilken då sköljde trakten, där Vasagatan nu går, i norr af
en linje, som gick strax bortom Kungsbacken fram till Träsket och i öster utefter
Rännilen, hvilken rann ungefär, där nu Birger Jarls gata stryker fram. Enligt
bestämmelser i privilegiebrefvet 1636 10/3 fick staden rättighet att inom detta
område uppbära tomtören och trettiondepenningar samt förköpsrätt vid
försäljning af ofria tomter. Genom de kungliga upplåtelsebrefven 1639 28/2 och 1640
5/3 kom af Ladugårdslandet den del, som i norr något öfverskred nuvarande
Karlavägen och i öster sammanföll med nuvarande Narvavägen, under
magistratens jurisdiktion. Tullgränsen kring båda dessa områden gick sedan
1650-talet utefter en linje, som i öster sammanföll med stadsgränsen och i norr
gick i nuvarande Valhallavägen samt i nordväst utmed nuvarande Odengatan
till Rörstrandsmuren; en af de många tullportarna på denna gränslinje stod
där denna gata, eller rättare Karlbergsvägen, korsar Norrtullsgatan
(Uppsalavägen). Omkring 1670 flyttades denna pöort till Stallmästaregården och enligt k.
bref s. å. d. 237/10, som konfirmerades 1682 28/9, utflyttades stadens gränser till
Djurgårdsgärdesgården, hvarigenom Stockholm fick sina gränser i norr och öster
såsom de voro ännu 1866. Genom k. br. 1699 21/1 blefvo “Stora och Lilla
Rörstrand med därunder liggande ägor tillagda Stockholms stad under magistratens
fria disposition“. I nordväst blef alltså gränsen under detta tidsskede sådan den
var ännu på 1880-talet.
Munkelägret — från 1672 Kungsholmen — kom genom två kungliga donationer
till staden: 1644 20/4 fick staden holmen öster om staketet, som gick ungefär i den
nuvarande S:t Eriksgatans riktning, och 1647 27/3 området väster om nämnda staket.
En del af holmen i norr låg likväl under landsrätt. Genom det sistnämnda
donationsbrefvet kommo äfven Långholmen och Beckholmen under magistratens jurisdiktion.
Blasieholmen har aldrig donerats till staden, som likväl sedan början af
1700-talet utöfvat dispositionsrätt däröfver. Skepps- och Kastellholmarna tillhöra
fortfarande kronan. Genom k. br. 1736 8/9 lades af Kungliga Djurgården, som genom
k. br. 1658 3/6 hade upplåtits för allmänheten, Båtsmanstomterna, Blockhusuddens
tullplats och Ladugårdsgärdet (med undantag af Djurgårdsbrunn, Kaknäset och
Tegelviken) under magistratens domvärjo, liksom senare äfven Valdemarsudde.
Det öfriga af södra Djurgården låg under landsrätt. Stadens äganderätt till
Södermalm fastslogs genom 1636 års privilegiebref.
Rmscanen utgjordes sedan 1552 af magistraten in pleno. Vid vanliga
rättegångar behöfde dock ej alla magistratspersonerna vara närvarande, och
faktiskt kunde ej alla vara det, till följd af det mot slutet af 1600-talet starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
