Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 Stockholms magistrat och rådhusrätt
ökade arbetet i kollegierna. De tre rådmän, som förordnades till preses i
kämnärsrätterna, synas snart nog hafva uteslutande ägnat sig åt sina sysslor, ty
1672 års förordning talar endast om 12 rådmän i rätten. Denna ansågs likväl
af gammalt vara domför med minst sju ledamöter, hvilket antal i 1734 års lag
ändrades. till fem.
På de i stadslagen föreskrifna rättegångsdagarna började sessionen kl. 8 f. m.
och slutade vanligen kl. 1/2 12, hvarefter man begaf sig hem för att äta middag.
Vid behof fortsattes sessionen kl. 2 e. m. och kunde fortgå till kl. 5 eller 6.
Protokollet, som fördes af magistratssekreteraren, från 1620 8/5 äfven med
biträde af en notarie, innehöll till och med år 1661 såväl civila som kriminella
mål; med år 1662 skildes målen på två protokollssviter. Ytterligare en
protokollssvit tillkom 1721, innehållande ärenden af ekonomisk natur, såväl mål angående
ekonomiska mellanhafvanden som stadens egna drätselfrågor. Detta “ekonomie
protokoll fördes på två serier, dels af magistratssekreteraren, dels af notarier,
utan att någon viss uppdelning af ärendena förekom.
Rådhusrätten förde icke alla mål till doms; sålunda endast rannsakade rätten
på 1600-talet i sjö- och växelmål, hvilka afdömdes af kommerskollegium. Enligt
1734 års lag återfick dock rådhusrätten domsrätt i dylika mål.
Enär arbetsbördan alltjämt ökades, insåg man så småningom olämpligheten af,
att rådhusrätten städse arbetade i plenum. Särskildt på grund af den stora
ökningen af cessions- och konkursmålen hemställde magistraten till k. m:t 1757
30/9 om sin förstärkning med fyra nya rådmän, hvilka icke skulle sitta i
kollegierna, för att ständigt kunna, såsom stundom tillfälligtvis skett, arbeta på två
divisioner. Förslaget blef tillstyrkt af öfverståthållaren samt 1757 11/10 bifallet af
k. m:t, men först på dagen ett år därefter började fördelningen tillämpas.
Emellerttd synes lindringen blott hafva blifvit tillfällig, ty 1768 21/3 anmärkte
justitiekanslären i skrifvelse till k. m:t, att målen alltjämt ökades och rättegångarna
drogo för mycket ut på tiden. Svea hofrätt infordrade därför s. å. förslag till
förbättring från magistraten, som i sitt svar 1768 20/5 föreslog en uppdelning af
arbetsbördan på tre divisioner. Häröfver yttrade sig hofrätten d. 6/6 och
justitiekanslären d. 22/10, hvarvid en del modifikationer angående divisionernas
sammansättning föreslogs. I hufvudsak bifölls magistratens förslag af k. m. 1768 4/11.
Enligt bestämmelserna i detta bref skulle rådhusrätten sålunda arbeta på tre
divisioner. Den första bestod af justitie- och ämbetsborgmästarna, två litterata
rådmän, den ene från byggnadskollegium, den andre ifrån handelskollegium, jämte
tre illitterata rådmän, en från justitiekollegium, en från politiekollegium samt en
af de 1758 “tillökte“ rådmännen. Divisionen blef härigenom domför att upptaga
besvär från stadens alla fyra kollegier. Den andra divisionen bestod af politie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
