Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1636—1813 43
borgmästaren, tre litterata rådmän, en från justitiekollegium, en från
politiekollegium samt en af de “tillökte“ jämte två illitterata, en från handelskollegium och
en från byggnadskollegium. Denna division var sålunda domför i fråga om besvär
från alla kollegierna med undantag af politiekollegium. Den tredje divisionen
bestod af handelsborgmästaren, två litterata rådmän, den ene från
justjtiekollegium, den andre från politiekollegium, jämte tre illitterata, en från
handelskollegium, en från byggnadskollegium och en af de é“tillökte“. Divisionen var
domför i alla mål utom från handelskollegium.
Divisionerna sammanträdde skiftesvis, en på stora rådhussalen, en på den
mindre, äfven kallad konkursrummet — sedan 1850 rådhusrättens andra afdelnings
sessionssal — samt en på någotdera af kollegierummen. På stora salen handlades
uppbörds- och inteckningsärenden, uppbud, skeppsakters besvärjande och
cçertifikater däröfver, sjöförklaringar, växel- och sjörättssaker, börds- och naborättstvister
samt, när tiden medgaf, besvär öfver kollegiernas utslag; på det andra rummet
förehades konkurssaker och på det tredje vädjade mål från kämnärsrätterna
samt besvär öfver kollegiernas utslag. Mål af samma art behandlades sålunda
i samma rum men på växlande divisioner. Förebilden var utan tvifvel sättet för
arbetsfördelningen inom hofrätten. Denna divisionsindelning fungerade ännu in
i nästa tidsskede.
En underdomstol, som fullt utvecklade sig under detta tidsskede, var
kämnärsrätten.
Kämnärerna, hvilka i regeln årligen voro två, voro ursprungligen
uppbördsmän, (på latin camerarii), som uppburo böter samt afgifter för användande af
vågen och klädeshuset. Så småningom begagnades de till förlikningsmän, och i
denna funktion omtalas de i privilegiebrefvet 1529 30/7. Det var tydligen mera
bagatellartade saker, som hänskötos till dem. Hela proceduren skedde muntligen
från stämningen till domen. Kämnärerna tjänstgjorde äfven såsom sedlighetens
väktare och gjorde i egenskap häraf nattliga besök i misstänkta hus. Ärenden,
som häraf föranleddes, afgjordes i hemlighet, såvida de ej voro förknippade
med tjufnads- och andra mål. Enligt Erik XIV:s privilegiebref uteslöts allt
hemligt förfarande, hvilket upprepades i följande privilegiebref. Kämnärsrätten
kallades i början af 1500-talet för Slille rätten“, mot slutet af samma århundrade
för “underrätten“, hvilken benämning möter oss ännu på 1640-talet.
Stockholms stads kämnersrätt — äfven kallad Stadens kämnärsrätt
eller kämnärsrätten för Stockholms stad i motsats till malmarnas —
förstärktes 1622 17/6 månads- och växelvis med en rådman. Från 1624 12/5
tjänstgjorde vid kämnärernas sida i kämnärsstugan — hvilken lokal äfven användes
af magistraten vid behof — hvarje månad två af rådmännen, hvilket synes hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
