Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Stockholms magistrat och rådhusrätt
fortgått till 1641, då kämnärsrätten fick en bestående sammansättning af tre
kämnärer. Vårdskrifvaren lär tidigast hafva biträdt vid protokollet, först 1632 7/5
tillsattes en notarie. Rättegångsförhandlingar och domar fixerades nu först i skrift,
stämningen och bemötandet skedde ännu länge muntligen.
När Norrmalm 1635 upphörde att vara en särskild stad, förordnades, att
kämnärerna skulle kvarblifva där i rätten och bilda en underrätt till Stockholms
rådhusrätt. Stockholms norra förstads kämnärsrätt, som den kallades,
förstärktes 1635 12/5 med två rådmän, men vid valborgsmässan 1636 blott med
en, ett förfarande, som upprepades till inpå 1650-talet. Denne rådman var
likväl ej samma person årligen. En tredje kämnär tillsattes 1645, men
befattningen indrogs redan 1650 för att återkomma 17 år senare.
Denna kämnärsrätt delades 1760 till följd af k. m:ts resolution året förut i
Stockholms norra förstads västra och Stockholms norra förstads östra
kämnärsrätt. Under den förra lågo S:ta Klaras, S:t Olofs och Kungsholmens
församlingar, under den senare S:t Jakobs, S:t Johannes och Ladugårdslandets
församlingar jämte Blasieholmen. Den senare kämnärsrätten fick ny personal och
började sin verksamhet vid nyåret 1760. Båda kämnärsrätterna hade lokaler i
det norra stadshuset, (Kastenhof), vid Norrmalmstorg (Gustaf Adolfs torg), å den
tomt, där sedermera Hotel Rydberg låg.
Stockholms södra förstads kämnärsrätt bildades 1654 och hade
sedermera sina lokaler i det södra stadshuset vid Götgatan.
Personalen i alla dessa kämnärsrätter — äfven kallade kämnärskammare —
bestod af en primariekämnär, till en början rådman, senare litterat person, som
fick rådmans karaktär samt en andre och från 1667 en tredje kämnär, båda en
tid framåt illitterata och valda bland borgerskapets äldste. I norra och södra
kämnärsrätterna fanns dessutom tidvis en fjärde kämnär. Vid protokollet
tjänstgjorde en notarie, som 1667, då en notarie vid brottmålsprotokollet tillsattes, blef
notarie vid civilprotokollet. En andre brottmålsnotariebefattning inrättades 1747.
I Stockholms norra förstads östra kämnärsrätt tillkom en dylik först 1763.
Notarierna voro litterata personer, hvilka efter aflagd domareed blefvo bisittare i rätten.
Kämnärsrätterna i Stockholm dömde i första instans i civila mål med
undantag för växel- och sjörättsaker, mål om flyttning i och ur hus, om arf,
testamente och förmynderskap, om börds- och viderboenderätt etc., hvilka af
rådhusrätten omedelbart handlades. Lagvadda mål skulle af rådhusrätten
upptagas inom 8 dagar, men enligt k. br. 1687 30/6 på närmaste sessionsdag. Vad
fick endast ske om “sakens kapital kunde uppskattas till 30 rdrs värde.
I vissa kriminella mål endast rannsakade kämnärsrätterna; de som gingo på lif
och ära afdömdes sålunda af rådhusrätten, men genom k. br. 1720 6/7 om processens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
