Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Stockholms magistrat och rådhusrätt
straten (ekonomimäål), dels till kommerskollegium (skuldfordringsmål samt politie-
och brottmål); dock fick besvärsrätten ej brukas, om summan i ett
skuldfordringsmål understeg 50 daler kmt. Kommerskollegiets befattning med dessa mål
upphörde genom k. förordningen 1828 17/4 och öfver flyttades på hofrätten,
hvarefter hallrätten upphäfdes 1846 256/2 och målen upptogos af handels- och
ekonomiekollegium. Hallrätten hade sina lokaler i södra stadshuset.
Förseelser af postiljoner och postförare samt missbruk af fribrefsrätt föllo ej
under magistratens jurisdiktion. De afdömdes af en särskild administrativ
domstol, som kallades posträtt, hvari en postförvaltare var ordförande. Vid sin sida
hade han två bisittare, som förordnades af magistraten. Posträtten var icke
permanent utan sammanträdde, när brott förelåg.
borgaren, hade äfven under 1500-talet burit detaljerna i stadsstyrelsen.
Stadens många ämbets- och förtroendemän gjorde ena året ett, det andra
ett annat, ja, i vissa fall t. ex., när rådmännen öfvervakade stadens
byggnadsverksamhet, skedde ofta ett byte hvar tredje dag (1601). När ledningen sålunda
växlade, kunde det hända, att resultatet äfventyrades; gränsen till slapphet var
nära, och emellanåt öfverskreds den äfven. På nästan alla områden inom
stadsstyrelsen kunde anmärkningar göras och gjordes af personer med stegrade
fordringar; Karl IX hade börjat, Gustaf II Adolf och Axel Oxenstierna fortsatte.
En ordnad plan, en uppdelning af sysslorna var nödvändig att följa, och krafvet
härpå arbetade sig oaflåtligt fram.
På 1620-talet företog man sålunda en utvidgning af delegationsprincipen och
gjorde 1627 5/5 en uppdelning af sysslorna, som därefter handlades på fyra
afdelningar, hvarje bestående af en borgmästare och tre rådmän. Den förste
borgmästaren skötte ärenden rörande kyrkor och skolor samt rättegångsväsendet: den
andre hade byggnadsärenden och stadens räkenskapsväsen om hand, den tredje
ärenden rörande tullen, accisen, hospitalet, barn- och tukthuset, den fjärde
borgerskapets vakthållning, vård, härbärgering, bryggning, bakning och renhållning.
Huru länge denna fördelning, som i praktiken likväl förorsakade en viss villervalla,
ägde bestånd, är ovisst; säkert arbetade magistraten äfven 1628 efter densamma.
Några år därefter tillträdde, såsom ofvan nämnts, Klas Fleming sitt nyinrättade
öfverståthållareämbete. Han gjorde sig till tolk för de nya krafven, och jämte
D:; BREDA MÅNGKUNNIGHET, SOM KARAKTÅRISERADE DEN MEDELTIDA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
