Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1636—1813 47
honom utfärdade borgmästare och råd kort före 1636 13/5 den styrelseförordning
för Stockholm, som i stort sedt varade till 1814, men hvars rester först 1880
försvunno. Det var »Embetzdeelningen» inom magistraten, baserad på 1627 års
idé men med mera detaljerade verksamhetsområden.
Utformningen af planen skedde delvis under inflytande från 1634 års
regeringsform. Reformen var 1635 8/9 under diskussion i riksrådet, hvarunder hofkanslären
Adler Salvius påpekade, »hvar uthinnan ett godt regemente består, nembligen att
staden in analogia beqvemer alle stadzens saker till de 6 collegia, icke så att i
staden böre formeras någre generalia collegia, uthan att de alle saker och alle
consilia formera efter den præscription för de 6 collegia regni innehåller, såsom
är 1. om religionen, hvartill hörer kyrckior, scholar, hospitaler och deras
ordningar, 2. om stadzens iustitia, 3. om stadzens militia, hvarutinnan den består,
huru som borgerne böra vara monteredhe, 4. om stadzens skepp, båtar och
fahrkoster och hvadh tijdt resorterar, 5. om stadzens policeij, hvart lende och
höre alle stadgar, som staden kan gjöra till maijestetens confirmation, 6. om
stadzens intrader och oeconomia.»
Så detaljerad, som Salvius tänkte sig, blef icke den slutliga förordningen.
Eftersom borgmästarna voro fyra, nöjde man sig i 1636 års förordning med en
arbetsfördelning på fyra grupper, först senare allmänt kallade kollegier. Vid hvarje
borgmästares sida sutto tre rådmän. De olika grupperna, som ransakade och
dömde i mål, som lågo under deras kompetens, sammanträdde på skilda lokaler,
minst en gång i veckan (tisdagar), men då sådana ärenden förevoro, som blott
hela rådet kunde besluta i, behandlades dessa i plenum. Vid valborgsmässan
höll öfverståthållaren »examen» med borgmästarna, hvilka då fingo redogöra för
sin årliga förvaltning. Den återkom först årligen, senare med större mellanrum,
och synes mot 1600-talets slut alldeles hafva bortfallit.
Justitiekollegium var det första och förnämsta; det synes redan från början
hafva kallats så i motsats till de tre öfriga kollegierna. Kollegiet, hvars ordförande,
justitieborgmästaren, ju var preses i rådhusrätten, innan densamma uppdelades på
divisioner, öfvervakade att rättegångarna i såväl rådhus- som kämnärsrätt
förlöpte utan olaglig tidsutdräkt vårdade stadsarkivet, handhade privilegiernas och
förordningarnas efterlefnad, kyrko-, undervisnings-, sjukvårds- och
fattigvårdsärenden, politievård, förmynderskap samt beifrade öfverflödsförseelser.
Under detta kollegium lydde äfven förmyndarekammaren, som har gamla
anor. Stadslagen föreskref, att fränder till föräldralösa barn skulle årligen göra
räkenskap för förvaltningen af deras arfsmedel, men funnes ej fränder, så skulle
rådet tillsärta minst två gode män att vårda barnen och deras gods samt vara
ansvariga inför rådet. Så småningom uppkom bruket att frändernas redovisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
