Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1636—1813 49
köpenskap och handel, stadens proviantering, taxor m. m., som preses i
fraktkammaren (Handelskollegium 1669), den tredje borgmästaren skötte ämbeten och
handtverk (Embetskolfegium 1645), den fjärde borgmästaren stadens räkenskaps-
och byggnadsväsen, fastigheter och jordar, fiskerier, renhållning och brandväsen
m. m. (Byggningskollegium 1642). Tiden utvisade, att de tre siste borgmästarna
alltmer kommo att gripa in i hvarandras verksamhet; friden hade mången gång,
såsom det heter i ett protokoll, »med höstsvalan varit bortflugen». Områdena
måste regleras och förhållandena bättre ordnas. Detta skedde genom den k.
förordningen om Stockholms styrelse 1672 12/12.
Först nu blefvo de öfriga tre kollegierna fullt utbildade såsom vi oftast tänka oss
dem. Personalstommen var till antalet densamma som förut, dock ägde de olika
kollegierna att vid sig adjungera tolf af borgerskapets äldste, hvarjämte de tre bisittande
rådmännen specialiserade sig på vissa inom kollegiet förekommande ärenden.
Under justitiekollegium hörde samma ärenden som förut, med undantag af
att 1672 års förordning lade kyrkor, skolor och förmyndarekammaren samt
politieväsen under poljiekollegium, hvarifrån de 1674 med undantag af politien
återfördes till justitiekollegium. Tjänstemän hos kollegiet voro notarien samt en förste
och en andre assistent; 1684 tillkom ytterligare en.
Justitiekollegium ålåg äfven revisionen af församlingarnas räkenskaper, hvilken
skedde genom en särskild kyrkorevisor, som verkade ännu in på 1830-talet.
Denne fick genom k. br. 1739 22/1 äfven hand om revisionen af
förmyndarekammarens böcker, hvilka förut reviderats af k. kammarrevisionen.
Under det att alla församlingarna under detta tidsskede mer eller mindre
frigjorde sig från magistratens eller justitiekollegiets myndighet, fanns det likväl en,
som utgjorde ett undantag, nämligen den fransk-lutherska församlingen.
Kyrkoherden, skolläraren m. fl. tillsattes af magistraten, aflönades af staden samt
uppfördes i stadens matriklar bland dess tjänstemän. Församlingen hade sina lokaler
i kvarteret Rådstugan och ägde bestånd 1688—1811, då tjänsterna indrogos vid
den stora löneregleringen sistnämnda år.
Politiekollegium, som 1673 installerades i södra stadshuset, hvarifrån det
sedermera flyttade till Kungshuset (Svea Hofrätts hus) och efter dettas brand
1802 till rådhuset, handhade politieväsendet med inkvarteringen,
borgarebeväpningen och stadsvakten samt brandväsen, sjuk- och fattigvård. Tjänstemännen
utgjordes af en notarie, en assistent, en bokhållare, en kassör samt en inspektor
öfver Danvikens hospital. Kollegiet uppdelas 1763 på två divisioner, hvilket
föranledde ökning af assistenternas antal.
Danvikens hospital skildes enl. k. stadgan 1807 12/8 med 1808 års ingång från
kollegiet och ställdes under k. direktionen öfver den allmänna fattigvården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
