Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1636-1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Stockholms magistrat och rådhusrätt
Handelskollegium, som efter 1672 delvis handlade samma ärenden som
fraktkammaren, hade utvecklat sig ur denna.
Inrättandet af fraktkammaren är Kristiern Tyranns enda välsignelsebringande
företag i Sverige. Såsom en följd af hans handelspolitik tillsattes för första gången
tvänne fraktherrar i Stockholm 1521 vid valborgsmässan med tydlig uppgift att
vårda sig om borgarnas handel och sjöfart. Gustaf I:s privilegiebref stadgade, att
skeppsägande borgares skepp skulle fraktas före främlingars och Erik XIV:s
tillade, att skepp endast finge befraktas genom fraktkammarens försorg. Detta
upprepades i följande privilegiebref; först k. res. 1697 22/12 fann dessa stadganden
betänkliga. Fraktherrarna upptogo skepps- och hamnumgälder samt anordnade
alla skeppsfrakterna på sin kammare. Till följd af den med verksamheten
förknippade uppbörden kommo fraktherrarna äfven att uppbära extra gärder, t. ex.
Elfsborgs lösen, och denna verksamhetsgren utvidgades så småningom, oaktadt
den fjärde borgmästaren enligt ämbetsfördelningen 1636 skulle hafva
räkenskapsväsendet om hand. Med ytterligare utvidgadt verksamhetsfält uppgick
fraktkammaren i handelskollegiet och handhade enligt förordningen stadens
räkenskapsväsen med utgifter och inkomster samt uppsikten öfver borgarnas köpenskap
och handel.
Kollegiets förnämste tjänsteman blef snart stadskamreraren. Denne hade utvecklat
sig ur stadskassören, som förut skött böckerna, först ensam och sedan genom
bokhållare, men såsom en följd af styrelsereformen 1672 blef bokhållaren Joseph
Månsson 1673 83/5 stadskamrerare. För öfrigt utgjordes personalen af en notarie och
en assistent. Genom notarien reviderade stadskamreraren stadskassörens och
uppbördsmännens räkenskaper. Först 1746 22/12 inrättades ett särskildt revisionskontor.
För att bättre ordna förhållandena inom kontributionsverket, som sorterade
under kollegiet, begärde magistraten 1759 64/4 inrättandet af nya kamrerare- och
notariebefattningar. Detta beviljades enligt k. br. 1763 21/3. Den förra tjänsten
tillsattes enligt k. br. 1814 16/11 af k. kammarkollegium och öfvergick kort därefter
att vara kamrerarebeställning hos öfverståthållareämbetet.
Embetskollegium, eller, som det snart kom att kallas, byggnings- och
embetskollegium, var det sista men med tiden måhända det mest omfattande af stadens
fyra kollegier. Kollegiet handlade alla ärenden som rörde stadens och enskildas
byggnadsverksamhet, fastigheter, gatu- och renhållning, stadens skepp och båtar,
skråväsendet med ämbetsmän och handtverkare, apoteken samt barnhuset; detta
senare skildes från kollegiet 1808 och ställdes under k. direktionen öfver allmänna
fattigvården. Kollegiets tjänstemän utgjordes af en notarie, en förste assistent och
efter 1738 en andre assistent. Till följd af sin befattning med
byggnadsverksamheten hade kollegiet äfven i denna gren sakkunniga tjänstemän. En stadsingeniör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
