Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms magistrat och rådhusrätt. Kortfattad öfversikt af Nils Östman - Tidsskedet 1814-1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsskedet 1814—1915 59
myndarekammaren“, ett rent förvaltande verk, dock i intimaste samband med
rådhusrättens första afdelning. En ny instruktion för kammaren utfärdades 1856
9/4; den ändrades i vissa delar genom k. k. 1860 20/1 samt k. br. 1864 22/7 och
k. br. 1876 29/9, hvarefter en ny instruktion utfärdades sistnämnda dag. Den
förblef gällande till 1908 1/1, då den nuvarande, som gafs 1907 21/6, trädde i kraft.
Arbetsordningar hafva af öfverståthållaren och magistraten utfärdats 1856 19/12
och 1907 1/11.
åväl underrätten — kämnärsrätten — som rådhusrätten undergingo vid midten
S. 1800-talet stora förändringar.: På grund af vissa fastighetsförvärf, som
kunde underlätta en centralisation af arrestant- och fångvården, uppkom inom
drätselkommissiönen 1837 ett förslag till ombildning af kämnärsrätternas
organisation. Såsom en följd däraf sammanslogos genom k. br. 1838 2/2 stadens fyra
kämnärsrätter till en enda, Stockholms kämnärsrätt. Enligt
öfverståthållareämbetets 1840 29/2 för densamma utfärdade arbetsordning begynte den d. 30/3 s. å.
att arbeta på fyra afdelningar. De hade samma sammansättning som de gamla
kämnärsrätterna, men voro oberoende af den territoriella domvärjoindelningen,
ty målen lottades med få undantag bland de olika afdelningarna. Rätten fick 1840
sin lokal i rådhuset.
Emellertid upphörde kämnärsrätten genom k. förordningen 1849 13/4 med
följande års ingång, hvarefter alla mål, som dittills handlagts af densamma,
omedelbart upptogos af rådhusrärtten.
Rådhusrätten arbetade såsom förut på tre divisioner. Genom k. br. 1831 7/5
inrättades en särskild afdelning för tullmål, hvilken alltjämt äger bestånd, ehuru
till sin sammansättning delvis förändrad. Genom k. f. 1849 18/4, som upphäfde
kämnärsrätternå, upphörde äfven rådhusrättens arbete på växlande divisioner,
hvarefter enligt k. br. 1849 21/12 i deras ställe inrättades med 1850 års ingång
sex rättegångsafdelningar, hvilka inrymdes i rådhuset. Såsom en följd häraf
förklarades domstolen domför, därest tre sutto i rätten. Första afdelningen skulle
bestå af en borgmästare och två lagfarna rådmän, magistratssekreteraren och
en stadsnotarie, den andra af en borgmästare samt två lagfarna och två icke
lagfarna rådmän jämte en stadsnotarie, samt tredje, fjärde, femte och sjätte
atdelningarna, de s. k. rättegångsafdelningarna, hvar och en af två lagfarna rådmän
jämte en civilnotarie och två brottmålsnotarier.
Mellan afdelningarna fördelades göromålen så, att den första afdelningen skulle
handlägga lagfarts- och inteckningsärenden, växelmål, sjöförklaringar, frågor om
1 Kämnärsrätten blef posträtt enligt k. br. 1817 11/11, men i denna egenskap upphörde
kämnärsrätten att döma enligt k. br. 1836 9/11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
