Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Om inplantering af kräftor - 3. Om slaktad fisk och s. k. lefvande fisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ANVISNINGAR TILL SVERGES INSJÖFISKARE.
-
mängd med iakttagande af nyssnämda proportion
mellan hankräftor och honkräftor än att år efter år
utsläppa smärre mängder. Den minimikvantitet, som bör
utsättas vid en sjöstrand af 1 kilometers längd är 1,500
stycken kräftor eller i en flod eller å på en sträcka af 1
kilometer 3,000, nämligen 1,500 å hvardera stranden.
Slutligen är att iakttaga att ej kräftfångst får på platsen
äga rum under närmaste 5 år. Detta är den kortaste
fredningstid, som bör ifrågakomma.
Man har egentligen i vårt grannland Finland
framställt stora betänkligheter vid kräftans inplantering i
kräfttomma vatten, synnerligast i laxförande och sikförande
strömmar, och detta på den grund, att kräftan befaras göra
svår åvärkan på fiskarternas rom. Det är dock ännu
obevisat att denna skada är synnerligt stor. I sjöar torde
det hufvudsakligen vara de vårlekande fiskarnas rom, som
är utsatt för kräftornas roflystnad. Då emellertid de
vårlekande fiskarterna lägga ett så ofantligt stort antal
romkorn och då kräftan har ett jämförelsevis högt
ekonomiskt värde, så torde ej den skada å annan fisk, som
befaras af kräftan, böra afskräcka från dess inplantering.
3. Om slaktad fisk och s. k. lefvande fisk.
I allmänhet råder bland fiskare den oseden att ej
döda fisken omedelbart efter sedan den tagits ur vattnet.
Att denna osed innebär ett grymt djurplågeri, detta
besinnar fiskaren oftast icke, och fisken lämnas att
långsamt dö en kvalfull kväfningsdöd, hvilket efter olika
värmegrad i luften och olika arters olika motståndskraft
drager olika lång tid och hos vissa arter, t. ex. flundror
och rudor, kan vara i många timmar. Hvarför sker nu
detta, hvarför dödas ej fisken genast medels ett hårdt
slag i hufvudet eller ett snitt i strupen? Fiskaren
underlåter denna sin skyldighet dels af okunnighet och
oeftertänksamhet, dels i följd af köparnas motvilja mot slaktad
fisk samt förkärlek för s. k. lefvande fisk. Denna “lefvande“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
