- Project Runeberg -  Råd och anvisningar till Sverges insjöfiskare /
10

(1901) [MARC] Author: Carl Gustaf Cederström - Tema: At Sea, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Om inplantering af kräftor - 3. Om slaktad fisk och s. k. lefvande fisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 ANVISNINGAR TILL SVERGES INSJÖFISKARE. - mängd med iakttagande af nyssnämda proportion mellan hankräftor och honkräftor än att år efter år utsläppa smärre mängder. Den minimikvantitet, som bör utsättas vid en sjöstrand af 1 kilometers längd är 1,500 stycken kräftor eller i en flod eller å på en sträcka af 1 kilometer 3,000, nämligen 1,500 å hvardera stranden. Slutligen är att iakttaga att ej kräftfångst får på platsen äga rum under närmaste 5 år. Detta är den kortaste fredningstid, som bör ifrågakomma. Man har egentligen i vårt grannland Finland framställt stora betänkligheter vid kräftans inplantering i kräfttomma vatten, synnerligast i laxförande och sikförande strömmar, och detta på den grund, att kräftan befaras göra svår åvärkan på fiskarternas rom. Det är dock ännu obevisat att denna skada är synnerligt stor. I sjöar torde det hufvudsakligen vara de vårlekande fiskarnas rom, som är utsatt för kräftornas roflystnad. Då emellertid de vårlekande fiskarterna lägga ett så ofantligt stort antal romkorn och då kräftan har ett jämförelsevis högt ekonomiskt värde, så torde ej den skada å annan fisk, som befaras af kräftan, böra afskräcka från dess inplantering. 3. Om slaktad fisk och s. k. lefvande fisk. I allmänhet råder bland fiskare den oseden att ej döda fisken omedelbart efter sedan den tagits ur vattnet. Att denna osed innebär ett grymt djurplågeri, detta besinnar fiskaren oftast icke, och fisken lämnas att långsamt dö en kvalfull kväfningsdöd, hvilket efter olika värmegrad i luften och olika arters olika motståndskraft drager olika lång tid och hos vissa arter, t. ex. flundror och rudor, kan vara i många timmar. Hvarför sker nu detta, hvarför dödas ej fisken genast medels ett hårdt slag i hufvudet eller ett snitt i strupen? Fiskaren underlåter denna sin skyldighet dels af okunnighet och oeftertänksamhet, dels i följd af köparnas motvilja mot slaktad fisk samt förkärlek för s. k. lefvande fisk. Denna “lefvande“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:42:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/radinsjofi/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free