Radio-Amatören / 1924 / N:r 1, 1 april / 35 (1924-1928) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lågfrekvensförstärkares anordning och injustering - Prof. Vegards norrskensforskning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

transformatorerna ej böra ha högre förhållande än 1:5, 1:4
och 1:3 för resp. första, andra och tredje rören. Att
försöka sig på mera än tre lågfrekvensförstärkare med
transformatorer innebär stora svårigheter och är i
allmänhet ej heller erforderligt. Det vanligaste är
också att man begränsar sig till endast två.

I och för åstadkommande av renare ljud använder
man sig ofta dels av en passagekondensator
om 0.001 à 0,003 uF över transformatorns
primärlindning och dels av ett motstånd om c:a
100,000 ohm över sekundärlindningen, såsom fig. 12
visar. Skulle förstärkaren visa benägenhet att råka
i självsvängningar, bör man försöka att placera om
transformatorerna i förhållande till varandra eller
vända inkopplingen av deras lindningar. Att ansluta
järnkärnan till jord kan även försökas.

Fig. 12.

Vad själva transformatorernas beskaffenhet beträffar
är att märka, att en järnkärnetransformator ingalunda
är lätt att framställa på sådant sätt att den fungerar
väl. Tvärtom, den är en mycket svår detalj. Det
lönar därför knappast mödan för amatörerna att själva
göra sina transformatorer, detta så mycket mera som
prisskillnaden mellan en färdig transformator och
materialet till densamma icke är så synnerligen stor.

                A. P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>