Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Resistorer och resistans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6.7 T. v. Schematisk
skiss, visande hur en kol-
potentiometer är upp-
byggd. T. h. principsche-
? mat för potentiometern;
(a), (b) och (c) är poten-
tiometerns ytterklämmor.
Kolbana Rörligt uttag
Fig. 6.8. I princip är en
kolpotentiometer upp-
byggd på detta sätt.
Potentiometrar
Potentiometrar är spänningsdelare med lättrörligt uttag. Kolpotentio-
metern är uppbyggd av en cirkulärt anordnad kolbana, över vilken
löper en arm som gör kontakt med kolet. Armen manövreras med en
axel. (Fig. 6.7, 6.8.) En kolpotentiometer kan användas som variabel
spänningsdelare i kretsar där man har låga spänningar och strömmar.
Den används ofta som s.k. volymkontroll för att påföra exempelvis
basen i en transistor en större eller mindre del av en signalspänning
som påförs mellan potentiometerns ytteruttag.
I logaritmiska potentiometrar är kolbanan utformad på ett sådant
sätt att den uttagna delspänningen inte ökar linjärt utan logaritmiskt
när potentiometeraxeln vrids. Vid en logaritmisk potentiometer an-
vänd som spänningsdelare kommer alltid en viss vridningsvinkel att
70
je )
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
