- Project Runeberg -  Radioteknik / 1 /
142

(1971-1973) [MARC] Author: John Schröder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Halvledardioder och halvledarkondensatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11. Halviedardioder och
halvledarkondensa-
torer

tillhör ”familjen” halvledarkomponenter till vil-
ken bl. a. transistorn hör.

I alla typer av radioapparater förekommer det en uppsättning s.k.
halvledarkomponenter av olika slag, bl. a. transistorer och halvledar-
dioder. I detta kapitel skall behandlas halvledardioder av olika slag,
inklusive ”halvledarkondensatorer”. Den senare komponenten är ing-
enting annat än en halvledardiod med speciell utformning som fun-
gerar som en kondensator.

Halvledardioder är i princip uppbyggda av s. k. halvledarmaterial,
dvs. material som varken är att betrakta som en isolator, t. ex. kera-
mik, eller fullt ledande, som metall.

De halvledarmaterial som huvudsakligen kommer till användning
1 halvledarkomponenter är germanium och kisel, material som 1 rent
tillstånd är ganska goda isolationsmaterial. Genom tillsatser av speciel-

la s. k. störämnen gör man dessa material ”halvledande”.

Halvledarmaterial av N-typ
Genom tillsats av exempelvis fosfor, arsenik och antimon får man i
halvledarmaterialets atomstruktur infogat atomer som har en elektron
mer än de som germanium- eller respektive kiselatomerna har.

Denna extra elektron frigörs lätt. Det blir så att säga en elektron
över för varje störatom som tillförs och det är dessa överskottselektro-

ner — negativt laddade — som kan uppträda som negativa s. k. ladd-

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 15 22:28:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/radiotek/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free