Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om antenner för kortvågsmottagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fö sms H]TLjTeyffarrifrröij jinennfintflo9000001£:ad F då RESET REFERAT
av detta slag är att den inte är lika effektiv i alla riktningar utan upp-
visar en viss riktningsverkan.
En horisontell antenn, vars längd är omkring en halv våglängd
(halvvågsantenn, se fig. 8.5) eller kortare, är sålunda effektivast i en
riktning vinkelrät mot antennens axel, under det att den är ganska
okänslig för en strålning som infaller i antennaxelns riktning. Hur ef-
Norr
N
/ | Intallsvinkel
S p> G
SAR
Fig. 8.7 Exempel på horisontal- (a) och vertikalstrålningsdiagram (b) för hori-
sontell antenn med längd lika med eller mindre än en halv våglängd. Antennen
är sträckt i riktningen väster—öster. Bäst instrålning från norr och söder. Signa-
lernas styrka representeras av sträckan A—D. Strålning från NV och NO något
sämre ( =sträckan A—XC resp. A—E). Strålning från VSV ger svag antennsignal
(=sträckan A—B).
Rymdvågor under stor infallsvinkel ger hög antennsignal (sträckan A—F).
Infallande rymdvågor från öster under mindre infallsvinkel går in betydligt sämre
(= sträckan A—G).
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
