Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om antenner för kortvågsmottagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR i REN ALS
förutse en sådan antenns riktningsverkan med någon större säkerhet,
då man ju inte säkert kan avgöra om man får maximal effektivitet
1 önskad riktning. De många strålningsloberna och strålningsminima
ändrar sig dessutom snabbt med stigande frekvens. Från denna syn-
| punkt är inte en antenn som omfattar flera våglängder så lämplig, om
man önskar ta emot inom ett mera vidsträckt frekvensområde.
En antenn som för den högsta frekvens man önskar ta emot utgör
en halv våglängd och som för lägre frekvenser utgör en allt mindre
bråkdel av en våglängd är från denna synpunkt att föredra. Strål-
ningsdiagrammet för en sådan är i stort sett detsamma, oberoende av
frekvensen. Och även om en sådan antenn inte är lika effektiv vid
lägre frekvenser som en längre antenn, kan man delvis kompensera
detta med ökad förstärkning i mottagaren.
Även från andra synpunkter är en kortare mottagningsantenn att
föredra. Man får lättare att anpassa en sådan till första steget i en
mottagare utan att riskera besvär med snedstämning, som lätt inträf-
far om man ansluter en längre antenn till ingångskretsen i en motta-
gare med flera signalkretsar. Har man en enklare mottagare, exempel-
vis en detektormottagare utan HF-steg med relativt liten förstärkning
och med endast en avstämd signalkrets, kan man dock ha nytta av
en antenn längre än en halv våglängd; den kan då också utan olägen-
het kopplas fastare till mottagaren utan att sidstämningen behöver
| vara någon egentlig olägenhet. Dock kvarstår nackdelen med ett med
stigande frekvens alltmer splittrat strålningsdiagram.
Det bör understrykas att de i fig 8.8—8.11 visade diagrammen är
beräknade utan hänsyn tagen till markytans speglande inverkan. Man
kan därför inte räkna med att de strålningsegenskaper man får hos
en antenn är exakt de som kan avläsas ur de visade strålningsdia-
grammen. Skymmande jordade föremål medför också att strålnings-
diagrammen modifieras i någon mån.
Antennens längd
Antennlängden är för en halvvågsantenn inte exakt en halv våglängd
utan något kortare beroende bl. a. på den s. k. ändeffekten. För ordi-
Ill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
