Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om antenner för kortvågsmottagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära antenner, utförda med 2 mm koppartråd och arbetande på fre-
kvenser upp till 30 MHz, gäller att de skall vara 5 70 kortare än våg-
längden vid den aktuella frekvensen.
Exempel: För frekvensen 7 MHz är våglängden 21,4 meter. En halv-
vågsantenn för 7 MHz skall vara (5/100) 21,4 meters 104; dysica
1,1 meter kortare. Antennens längd blir alltså 21,4—1,1 = 20,3 me-
ter.
I fig. 8.12 visas måttskisser för ett antal mittmatade antenner som
med 300 ohms bandkabel som nedledning är lämpliga för kortvågs-
mottagning. Antennen i fig. 8.12 a) har en längd som motsvarar en
halv våglängd vid frekvensen 11,5 MHz (”25 metersbandet”) och
har då det strålningsdiagram som visas i fig. 8.7.
Antennen i fig. 8.12 b) är en halvvågsantenn vid hosyonsen 17
MHz och fungerar bra på både 16- och 19 metersbanden. Riktnings-
diagram enligt fig. 8.7.
Antennen i fig. 8.12 c) är en halvvågsantenn vid 7,5 kHz och en
3/2-antenn vid ca 21,5 kHz (13 metersbandet). Riktningsdiagram en-
ligt fig. 8.6 vid 7,5 kHz och enligt fig. 3.8 vid 21,5 kHz.
Alla dessa antenner har lågohmig matningsimpedans vid de uppgiv-
na frekvenserna. De passar då bra att ansluta direkt till den 6,5—22,5-
konverter, som beskrivs i kap. 6. De fungerar rätt bra även vid fre-
kvenser lägre än halvvågsfrekvensen, men effektiviteten avtar ju läng-
re man kommer från ”halvvågsfrekvensen”.
Egentligen skulle man för bästa resultat ha en hel ”antennfarm”
för att få optimalt resultat på alla kortvågsfrekvenser. Detta är natur-
ligtvis omöjligt av praktiska skäl och man får därför kompromissa.
Man kan t. ex. använda en antenn enligt fig. 8.12 a för hela kort-
vågsområdet. Men det gäller i detta sammanhang att se till att antenn-
impedansen inte snedstämmer eller dämpar ingångskretsen. Om man
har en mottagare med två signalkretsar så som fallet är i den i kap. 6
beskrivna kortvågskonvertern 6,)—22,5 MHz, innebär en snedstäm-
ning av den ena (t. ex. ingångskretsen) en försämring av mottagarens
[12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
