Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Något om radiostyrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser med pulsbredd lika med pulsuppehållet. Med de angivna värdena
i fig. erhålls pulsbredden 10 ms och pulsuppehållet 10 ms, dvs. vi får
en ”fyrkantvåg”.
Monostabila vippan
I fig. 14.8 b visas en monostabil vippa. Även i en sådan blir de två
transistorerna T1 och T2 växelvis ledande och spärrade, men vippan
har ett stabilt läge, därav namnet. Den står normalt i det läge i vilket
T2 är ledande. För att få vippan att kantra fordras en negativ kort
utlösningspuls, s. k. triggpuls, lämpligen på T1:s kollektor, C urlad-
das då och T2 spärras, varvid T1 blir ledande. Efter en tid som be-
stäms av uppladdningstiden för C, vilken i sin tur bestäms av tid-
konstanten för uppladdningskretsen R + C, blir T2 åter ledande och
vippan återvänder i sitt stabila utgångsläge med T2 ledande.
Varje gång en triggpuls inkommer alstras på detta sätt mellan T2?2:s
kollektor och emitter en puls vars bredd beror av tidkonstanten RC.
Med de i fig. angivna komponentvärdena blir pulstiden ca 1 ms.
Bistabila vippan
I fig. 14.8 c visas en bistabil vippa. Liksom i alla andra typer av vip-
por blir här T1 och T2 växelvis ledande och spärrade. Vippan har två
stabila lägen: T1 är ledande när T2 är spärrad eller T2 är ledande
när T1 är spärrad. Vippan kan stå kvar i ett av dessa lägen hur länge
som helst.
För att få vippan att växla läge krävs en negativ triggpuls som t. ex.
kan påföras kollektorkretsen för T1. Därvid överförs vippan från det
läge den intar i det ögonblick triggpulsen inkommer och till sitt andra
stabila läge. Vippan kvarstår i detta tills nästa triggpuls inkommer, då
den växlar läge. Nästa triggpuls växlar åter vippans läge.
Mellan kollektor och emitter på T2 erhålls en kantvåg med pulser
som har en varaktighet = avståndet mellan triggpulserna. Man kan
säga att en triggpuls kan användas för att tända en utgångspuls, nästa
för att släcka utgångspulsen. Avståndet mellan tänd- och släckpuls
kän vara godtyckligt.
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
