Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Något om radiostyrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mera om radiostyrningsapparater
För att åstadkomma en till- och frånstyrning av ett relä skulle tydligen
en bistabil vippa kunna användas. De triggpulser som behövs för att
kantra vippan kan — som framgått av det föregående — vara myc-
ket kortvariga.
Vid pulsstyrning av ett stegrelä med kamskiva enligt fig. 14.4 be-
hövs inga speciella elektroniska anordningar mellan mottagarens de-
tektor och stegreläet. Däremot blir den mekaniska utrustningen lite
mer komplicerad.
Vid proportionalitetsstyrning kompliceras den elektroniska utrust-
ningen avsévärt. Se fig. 14.7. På sändarsidan tillkommer då en puls-
generator som måste vara försedd med manöverorgan för variation av
pulsernas bredd. Denna pulsgenerator ersätter till- och frånomkoppla-
ren 1 fig. 14.1. Pulsgeneratorn styr sändaren så att det från denna ut-
går bärvågspulser av varierande längd när styrpulsernas bredd varieé-
rar.
På mottagarsidan tillkommer efter mottagaren en pulsgenerator av
elektronisk typ av samma slag som den som används på sändarsidan
för att styra sändaren. Pulsgeneratorn triggas av de från sändaren in-
kommande pulserna så att de på mottagarsidan alstrade pulserna syn-
kroniseras med de inkommande. Däremot bestäms bredden av de
pulser som alstras på mottagarsidan av ett reglerdon, en potentiome-
ter, vars axel mekaniskt via en kuggväxel kopplas till en motor (M i
fig. 14.7).
De pulser som alstras i pulsgeneratorn på mottagarsidan jämförs
med de efter detektorn i mottagaren inkommande pulserna från sän-
daren. Om pulserna är exakt lika breda upphävs deras verkan — de
är nämligen motriktade. Om pulserna har olika bredd uppstår det
”skillnadspulser” vilkas bredd utgör skillnaden mellan den lokalt
alstrade och de inkommande pulserna.
Dessa skillnadspulser, som blir positiva eller negativa beroende på
om inkommande pulserna är bredare eller smalare än de i mottaga-
rens pulsgenerator alstrade pulserna, driver motorn M. Positiva skill-
nadspulser driver motorn i en viss riktning, negativa i motsatt riktning.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
