Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Mottagare för radiostyrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kretsen för T2 påförs jämförelsepunkten B jämförs där med de från
mottagaren inkommande pulserna, som — via ett motstånd R8 —
påförs samma punkt.
Om nu pulslängden på inkommande pulser och på dem som
alstras i monostabila vippan är exakt lika stora, kommer de att ta
ut varandra. De pulser som tas ut över motståndet R6 i kollektor-
kretsen för T2 är nämligen motriktade de inkommande pulserna
som kommer in via motståndet R8. Om pulserna inte är exakt
lika breda i punkten B uppstår emellertid en skillnadspuls. Denna
påförs till två ”jämförartransistorer” T3 och T4. Om dessa transis-
torer får en skillnadspuls ger de en styrspänning som ”breddas”
något med en laddningskondensator C6 till de efterföljande driv-
transistorerna T5, T6. Dessa driver i sin tur de två sluttransistorer
T7, T8 som kan avge tillräcklig effekt för att driva en servomotor i
exempelvis en rodermekanism eller att driva reläer som drar ända
upp till 100 mA.
Vad händer när man ändrar inkommande pulsernas bredd genom
att man på sändarsidan vrider på manöverratten åt endera hållet?
Antag att man sänder kortare pulser än normalpulserna. Då kommer
inkommande pulserna att bli något kortare än de som alstras i den
monostabila vippan T1, T2. Det betyder att det i punkten B upp-
står en skillnadspuls som utgör skillnaden mellan den positiva inkom-
mande pulsen som kommer via R8 och den negativa pulsen från
vippans utgång som kommer via R7. En positiv skillnadspuls kom-
mer att påföras T3, T4, vilket innebär att T3 spärras och T4 blir
mer ledande. Detta i sin tur medför att T6 blir mera ledande och
T5 spärras. Därmed kommer sluttransistorn T7 att spärras och T8
blir ledande. Servomotorn eller eventuellt reläet är emellertid an-
sluten till en mittpunkt på arbetsspänningen, vilket betyder att man
får en ström i riktning 3—1 på motorn och den börjar röra sig i en
viss riktning, t. ex. motsols.
Nu skulle servomotorn fortsätta att röra sig i denna riktning oav-
brutet om inte man vidtagit särskilda åtgärder för att få den att
stanna. Man låter därför — som visades i kap. 15 — motorn via
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
