Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Mottagare för radiostyrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mekanisk utväxling driva en potentiometerarm. Denna är i fig.
16.1 och 16.5 betecknad som P, och är ansluten mellan plus och
minus via motstånden R18 och R19. När motorn går i en viss rikt-
ning förskjuts även potentiometerratten i riktning mot endera ytter-
läget. Man ansluter nu plus och minus så att när motorn går med-
sols (när T8 blir ledande) kommer potentiometerarmen att vridas i
sådan riktning att den förspänning som erhålls på laddningskonden-
satorn C1 i monostabila vippan tenderar att minska pulsbredden i
vippan. Pulsbredden närmar sig då bredden på de inkommande
pulserna.
Därmed minskar pulslängden i monostabila vippan så att den
till slut överensstämmer med inkommande pulslängden. Pulserna tar
ut varandra i punkten B, det blir ingen skillnadsspänning till de efter-
följande transistorerna T3—T8 och motorn stannar.
Förloppet blir det motsatta om man på sändarsidan genom att
vrida på ”styrratten” ökar pulsbredden så att bredare pulser sänds
ut än normalpulserna. Därmed uppstår ett läge då inkommande pul-
serna är bredare än de som alstras i den monostabila vippan. Man
får nu en negativ skillnadspuls i punkten B. Detta leder till att tran-
sistorn T3 nu blir ledande under det att T4 spärras. Därmed blir
T7 ledande; däremot kommer T8 att spärras, och vi får nu en ström
genom motorn som går i riktningen 1—3, dvs. motorn börjar rotera
åt andra hållet. Genom att motorn via utväxlingen vrider potentio-
meterarmen P, i andra riktningen kommer detta att ge en sådan
förspänning på laddningskondensatorn C1 att pulslängden därigenom
ökäs. Motorn fortsätter att vrida P, tills pulsbredden hos de i T1/T2
alstrade pulserna överensstämmer med pulsbredden hos inkomman-
de pulser. Därmed upphävs ju pulserna i punkten B och ingen skill-
nadspuls uppstår. Nu får motorn inte längre någon drivström utan
stannar i detta läge.
Det är uppenbart att man genom att ändra på pulslängden efter
behag kan ställa in servot så att man får den på samma axel som
potentiometern P; anbringade mekanismen, t. ex. en rodermekanism,
att stanna i godtyckligt läge.
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
