Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inne i barnkammaren rådde alltid en
egendomlig lukt — en blandning af rökelse, osande
talgljus och träolja samt björkbalsam, som njanja
använde för sin reumatism.
Guvernanten, den otäcka fransyskan, kan icke
komma in i barnkammaren, utan att med vämjelse
sätta näsduken för näsa och mun.
»Men öppna då fönstret, njanja», säger hon på
sin brutna ryska.
Njanja upptar denna tillsägelse som en
personlig förolämpning.
»Sådana dumheter hon hittar på, den där
hedniska utländskan! Skall jag kanske öppna fönstret
för att förkyla barnen?» brummar hon efter henne.
Regelbundet hvarje morgon eger en
skärmytsling rum mellan njanja och guvernanten.
Solen har redan länge blickat in i
barnkammaren. Barnen öppna småningom sina sömniga
ögon, men de göra sig alls ingen brådska med att
stiga upp och kläda på sig. Mellan uppvaknandet
och förberedelserna till toaletten ligger ett långt
mellanrum af lek och ras, kuddkastningar,
nypningar i hvarandras bara ben och ett pladdrande utan
ände.
En behaglig kaffedoft sprider sig i rummet.
Njanja, som ännu går halfklädd och endast utbytt
nattmössan mot sidenhalsduken, hennes
oföränderliga hufvudbonad om dagarna, bär in brickan med
den stora kopparpannan och trakterar barnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
