Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
min. Han är längre och gröfre byggd än flertalet i
Hvita Ryssland, och hans ansikte liksom återspeglar
den omgifvande skogens klara, majestätiska lugn.
Alla sina barn har han fått försörjda, — döttrarna
äro bortgifta, och sönerna ha egnat sig åt olika
handtverk i trakten. Nu lefver han ensam med sin
gumma och ett fosterbarn, en femtonårs pojke, som
de tagit till sig på gamla dagar.
Så fort gumman får se första skymten af de
främmande, skyndar hon sig att sätta på samovaren,
och när vagnarne köra upp till porten, stå både
hon och gubben där för att taga emot dem med
djupa bugningar och bedja de värda gästerna icke
försmå en kopp te hos dem. Inne i stugan är
det också rent och snyggt, fastän luften är tung
och instängd och mättad af en obehaglig lukt af
rökelse och lampolja. Det kommer sig däraf att man
af fruktan för vinterkylan gjort stugans fönster
ytterligt små och bommat väl igen dem. Ffter den friska
skogsfärden förefaller det i första ögonblicket, som
om man icke skulle kunna andas där inne, men stugan
innehåller så många intressanta ting, att barnen snart
vänja sig vid den tunga luften och nyfiket börja se
sig omkring. Lergolfvet är beströdt med granris;
långs väggarne gå bänkar, där nu en tam kaja med
afklippta vingspetsar hoppar omkring, utan att på
minsta sätt låta störa sig af en stor svart katts
närvaro, — de äro tvärt om mycket goda vänner.
Katten sitter hopkrupen på bakbenen och tvättar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
