Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
dog utan att ha hunnit ångra sig. Hans själ
dömdes till evig pina.
Efter den dagen försvann också Edith från sin
fädernebygd, och ingen af hennes närmaste hörde
vidare af henne. Många år förflöto, och själfva
minnet af Edith utplånades småningom.
Men på motsatta kusten af England ligger midt
bland vilda skogar och berg ett kloster, som är
kändt för sina stränga regler. Där lefver sedan
många år tillbaka en nunna, som pålagt sig själf
ett obrottsligt tysthetslöfte och vördas af hela
klostret för sina fromma gärningar. Hon unnar sig
ingen ro hvarken natt eller dag; tidigt om morgonen
och sent vid midnattstid ses hennes knäböjande
gestalt utsträckt framför Kristusbilden i klostrets
kapell. Öfverallt där det gäller att uppfylla en
plikt, bringa hjälp, lindra en annans lidande, är
hon den första att infinna sig. Det ges ingen
döende i hela trakten, öfver hvars sista läger den
bleka nunnans gestalt icke lutar sig, hvars af
kallsvett drypande panna icke beröres af hennes
blodlösa läppar, för evigt förseglade af den hemska
tysthetseden.
Men ingen vet, hvem hon är eller hvarifrån
hon kommit. För tjugu år tillbaka knackade en i
en svart mantel insvept kvinna på klosterporten,
och efter ett långt, hemligt samtal med abbedissan
stannade hon kvar där för alltid. Den dåvarande
abbedissan är död för längesedan, och den bleka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
