Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
tidligt. »Jag skall visa dig någonting, — någonting
som du aldrig kan ana en gång.»
Och därmed för hon Tanja in i sitt rum och
fram till det gamla skrifbordet, där hon, som Tanja
vet, förvarar sina viktigaste hemligheter. Långsamt
och omständligt, som för att ytterligare egga den
andras nyfikenhet, drar hon ut en af lådorna och
tar därur fram ett stort konvolut med aftärsmässigt
utseende och ett rödt sigill med stämplen
»Tidskriften Epocha». Konvolutet är adresseradt till
»mamsell Nikitischna Kusymin» (Rajevskis
hushållerska, som var Anjuta blindt tillgifven och kun-
nat gå genom eld och vatten för henne), men ur
det tar Anjuta fram ett annat mindre kuvert, hvarpå
står »Befordras till fröken Anna Ivanovna
Rajevski», och räcker så till slut Tanja ett bref, skrifvet
med en rask, manlig stil.
»Högtärade fröken Anna Ivanovna l» läser Tanja.
»Ert af så mycken vänlig och uppriktig tillit till
mig präglade bref intresserade mig så lifligt, att
jag oförtöfvadt grep till läsningen af er medföljande
berättelse.
Jag erkänner, att det icke var utan hemlig
bäfvan, jag började läsningen, — vi
tidskriftsredaktörer bli så ofta nödgade till den sorgliga plikten
att ur deras förhoppningsfulla illusioner rycka unga
nybörjare, som skicka sina första litterära försök till
vårt bedömande, — och i detta fall skulle en sådan
skyldighet förefallit mig särskildt påkostande. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
