Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
»Man stufvade in oss på olika håll, och hela
dagen förgick under plågsam ovisshet. För öfrigt
undfägnade man oss på bästa sätt, — man gaf oss
te, frukost, kaffe, middag, och gendarmerna trugade
oss till och med, klagande öfver att vi åto så litet.
»Fram mot aftonen fördes vi alla till fästningen.
Besynnerligt nog, föll det mig under vägen alls
inte in, att det var dit jag skulle, — men när jag
kom fram, förstod jag det naturligtvis genast.
»Jag fördes in i ett eländigt litet kyffe, som
svagt upplystes af en liten lampa, stående på den
höga afsatsen vid fönsteröppningen, och lemnades
ensam. Min skrubb visade sig vara så fuktig, att
då kommendanten följande morgon kom in, kunde
han inte afhålla sig från att anmärka: »Här är
verkligen icke bra!» På min fråga, hvarför jag
blifvit arresterad, svarade han: »Det får ni veta
alltsammans vid förhöret!» Men det första förhöret
egde inte rum förrän tio dagar senare, och hela
denna tid tillbragte jag i fullständig sysslolöshet,
— hvarken böcker eller papper! De enda afbrott
i enformigheten voro, när kasemattens dörrar
öppnades fem gånger om dagen, — klockan sju på
morgonen, då man bar in tvättvatten och städade
rummet; klockan tio för uppsyningsmannens rund;
klockan tolf, då man bar in middagen (två rätter:
kål eller någon annan soppa och en bit nötkött,
som var sönderskuret i små bitar, emedan hvarken
knif eller gaffel fick medfölja); klockan sju för kvälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
