Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
till de högsta pinnarne på samhällsstegen. Andra
åter hade råkat i armod och torftiga omständigheter
och förde en bekymmersam tillvaro i de aflägsnaste
kvarteren på Vasili-Ostrof, nätt och jämt egande
det nödvändigaste för att lefva. Något gemensamt
fanns icke mellan alla dessa människor, men nästan
alla togo de emot bjudningen och infunno sig hos
Elena Pavlovna af gammal vänskap »pour cette
pauvre chère Helène!» 2
Det var ett tämligen stort, men ytterst blandadt
sällskap, som samlades hos Rajevskis. Bland
gästerna voro hustrun och döttrarna till en minister
(ministern själf hade lofvat komma senare på kvällen
ett ögonblick, men höll icke ord). Där var också
en gammal uråldrig, skallig och ärevördig tysk,
som innehade ett högt ämbete och hela tiden
oafbrutet smackade med den tandlösa munnen, i det
han oupphörligt kysste Elena Pavlovnas hand och
upprepade för de båda flickorna: »Er fru mor var
en stor skönhet! Ingen af hennes döttrar är så
vacker som hon».
Vidare var där en ruinerad godsegare från
Östersjöprovinserna, hvilken uppehöll sig i
Petersburg under fruktlöst jagande efter en förmånlig
plats. Där voro många aktningsvärda enkor och
gamla ogifta damer, samt några gamla professorer,
forna vänner till Elena Pavlovnas far. I allmänhet
var det öfvervägande elementet tyskt,
ämbetsmannamässigt, korrekt och tråkigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
