Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Mostrarnas våning var mycket stor, men
bestod af en massa små trånga kryp-in, belamrade
med en otrolig mängd onyttiga, fula småsaker och
pretiosa, samlade under loppet af ett helt långt lif
af tvenne ordentliga, ogifta gamla tyskor. Det stora
antalet gäster och de många tända ljusen gjorde
hettan kväfvande. Två vaktmästare i svarta frackar
och hvita handskar buro omkring brickor med te,
frukt och sötsaker. Afvänjd från hufvudstadslifvet,
som hon förr så mycket älskat, kände Elena
Pavlovna sig ängslig och orolig, — var allt som det
skulle? Tog det sig icke för gammalmodigt,
landsortsaktigt ut? Tyckte kanske hennes forna väninnor,
att hon alldeles kommit ifrån deras värld?
Gästerna gingo där ointresserade och likgiltiga
för hvarandra. Alla hade tråkigt, men som
väluppfostrade människor, för hvilka ledsamma
bjudningar äro en oundviklig ingrediens af tillvaron,
underkastade de sig sitt öde utan knot och
uthärdade stoiskt den dödande tråkigheten.
Man kan föreställa sig, hur den stackars
Dostojevski skulle bli till mods, när han råkade in i ett
sådant sällskap! Både till utseende och hållning
stack han skarpt af mot alla de andra. I ett
anfall af själfuppoffring hade han ansett nödigt att
ikläda sig frack, och denna frack, som satt illa
och besvärade hans rörelser, gjorde honom inom
sig ursinnig hela aftonen. Dessutom blef han
förargad redan från första ögonblicket, han trädde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
