Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
För hennes förgråtna ögon tycktes detta ljus
vara förolämpande, olidligt starkt, och en känsla
af okuflig fientlighet mot systern snörde hop hennes
strupe.
»Den afskyvärda! hon triumferar!» tänkte hon
bittert, i det hon hastigt vände sig om mot väggen
och låtsade sofva.
Utan att göra sig någon brådska, ställde Anjuta
ljuset på nattduksbordet och gick sedan fram till
systerns säng, där hon stod några ögonblick
stillatigande. Tanja låg orörlig med återhållen andedräkt.
»Jag ser ju, att du inte sofver!» utbrast
slutligen Anjuta.
Tanja teg fortfarande.
»Nå ja, vill du spela tyckmycken, så var
så god! Det blir värst för dig själf, — då får
du inte veta något!» förklarade den äldre systern
och började kläda af sig, som om ingenting varit
på färde.
Den natten hade Tanja en underbar dröm.
Besynnerligt nog hände det henne ofta sedermera i
i lifvet, att när hon drabbats af någon stor, tung
sorg, hade hon sedan på natten så märkvärdigt
angenäma, ljufva drömmar. Men hur plågsamt var
däremot icke uppvaknandet! Drömbilderna ha ännu
icke helt och hållet dunstat bort; några timmars
stärkande sömn har förjagat tröttheten efter
gårdagens häftiga snyftningar och endast lemnat kvar
en angenäm mattighet i hela kroppen, en känsla af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
