Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Den för Rajevskis afresa utsedda dagen var nu
helt nära förestående. Fedor Michajlovitsch kom
till dem ännu en gång för att taga afsked. Han
stannade icke länge; men hans sätt mot Anjuta var
vänligt och okonstladt, och de lofvade att skrifva
till hvarandra. Af Tanja tog han ett mycket ömt
farväl, han till och med kysste henne vid afskedet,
men säkerligen hade han icke en aflägsen tanke
på, af hvad slag hennes känsla för honom var, och
hur många lidanden han förorsakat henne.
Omkring sex månader senare fick Anjuta ett
bref från Fedor Michajlovitsch, hvari han meddelade
henne, att han sammanträffat med en alldeles
utomordentlig ung flicka, som han förälskat sig i, och
som lofvat att gifta sig med honom. Denna unga
flicka var Anna Grigorjevna, hans andra hustru. »om
någon sagt mig detta för ett halft år sedan, så ger
jag er mitt hedersord på, att jag icke skulle trott
honom», anmärkte Dostojevski helt naivt i slutet
på sitt bref.
Tanjas hjärtesår läktes också tämligen snart.
De få dagar, som de ännu kvarstannade i
Petersburg, kände hon sig visserligen ännu mycket
beklämd och gick omkring sorgsnare och
stillsammare än vanligt. Men resan utplånade de
sista spåren efter den utståndna stormen ur hennes
sinne.
Det var i april, Rajevskis begåfvo sig af, och
i Petersburg rådde ännu vinter, där var kallt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
