Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månader förr. Jag sade till mig själf: Några dagar,
några månader — livad är dock detta att bedja den
Evige om? Dagar gå och dagar komma, och alla
dagar på jorden skola förgå utan att hjärtat finner
ro. Se, jag vet att också i de stunder då jag får
vara samman medj den min själ älskar, också när
lyckan brinner klarast, skall jag dock alltid innerst
längta efter den dag då våra själar, icke mer
tyngda af ändlighetens bojor, få helt försmälta i
hvarandra i den eviga fullhetens harmoni, hos
Honom som är skapelsens längtan och hopp.
Och jag bad till Gud : O att dock snart den dagen
komme, då vi två äro samman hos Dig. O att snart
den dagen komme, då all världen funnit ro hos Dig.
Tillkomme Ditt rike, o Gud, tillkomme Ditt rike . ..
Och se, där föll en stjärna ifrån himmelen — —
Stor är Du, o Gud, din värld är full af under;
hela skapelsen prisar dig i morgonstunden. De små
björkarna rista sina löf och glänsa i solen, furorna
räcka sig uppåt i sin kraft, solen lyser öfver vattnen
— skön är Din värld, o Gud, full af glans och här-
lighet!
28. 8. 97.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
