Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beslut, som ensamt anstår en evangelisk furste och
en rätt kristen?
Nils sporde: — Varför skullen I, mäster Andreas,
icke nu kunna svara såsom för ett halvt år sedan,?
Mäster Andreas svarade: — Underligt leder Gud
människornas öden, och tung tyckes Hans hand ofta
vila över jordens söner. Men om en människa någon
gång skulle vilja gå till rätta med Herren och spörja
honom: Varför lägger du så stora sorgebördor på
jordebarnens skuldror? — då kan Herren svara och
säga: Se på de människor, vilka allting går väl i
händer! Synes det dig, att de därav bliva starkare
och visare och mer milda mot sina medbröder? Nej,
säger jag dig, utan om det länge går en människa väl,
så hårdnar ofta hennes hjärta. Men i sorgen veknar
det, så att hon ömkar sig över andras sorg. — Se,
därför är det som jag icke vet, om jag i dag kan svara
så som jag skulle hava gjort för någon tid sedan.
Ty icke är det många människor på denna jord, som
det förunnats att så hava i allo medgång och bliva
av alla prisade och hyllade, som nu skett med vår
nådige konung. Dock — nu tör det visa sig, om vår
Herre häri varit något ovarsam eller ej.
I detsamma trädde en kammarjunkare ut på trappan
och bragte bud från konungen, att ryttarna skulle åter
sitta upp. Ty nu aktade konungen åter rida ut till
lägret.
Alla stego åter till häst och bidade i sluten trupp.
Konungen trädde ut, alltjämt tyst och med mörk
uppsyn.
Där han nu red åt stadsporten, var det ingen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
