- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / [Första samlingen] /
54

(1924) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

BARN BIBLIOTEKET SAGA

Utmed en liten flod gick vägen. Nära
flodmynningen voro ett par tvättdammar utgrävda. Där i
det grunda vattnet lades kläderna ned. Och sedan
mulorna frånspänts för att beta av ängens grönska,
skörtade kungadotter och tärnor upp sina kläder,
stego ned i dammarna, stampade på kläderna, gnodde
dem rena, togo så upp dem, vredo ur dem och bredde
dem till torkning på den soliga havsstranden.

Nu togo flickorna sig ett bad i floden, gnedo in
sig med den olja drottningen sänt med och satte sig
därpå att äta ur det medförda matsäcksskrinet.
Sedan började de kasta boll, medan de väntade på att
tvätten skulle torka.

När Njausikaa kastade bollen till en av tärnorna,
passade denna ej på — bollen flög ned i floden. Alla
tärnorna började skrika:

— Hur ska vi nu få tag i den?

I nästa ögonblick syntes en underlig syn.

Fram ur ett busksnår trädde en skepnad utan
kläder men döljande sin nakenhet med en lövruska, som
han höll i handen.

Tärnorna skreko högt av förfäran och flydde åt
alla håll. Men Nausikaa stod lugnt kvar.

Och främlingen talade till henne:

— Vem du än är, antingen du är en gudinna —
och så tyckes det mig av din skönhet och din resliga
växt att döma — eller du är en dödlig, så ber jag dig:
hav förbarmande med mig! Av stormen drevs jag
till denna kust, min farkost slogs i stycken, naken
kom jag i land, sjönk utmattad ned i snåren där, sov
hela natten och mer än halva dagen, tills jag nvss
väcktes av skrikande flickröster. Nu ber jag dis:,
giv mig något att skyla mig med — kanske har du
ett skynke, som du haft att sveoa kring
tvättkläderna. Och visa mig så vägen till någon plats, där
iag kan få hjälp till min hemfärd. Själv vet jag
iu inte ens vad det heter, det land dit jag kommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free