- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / [Första samlingen] /
62

(1924) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 BARN BIBLIOTEKET SAGA

— Mycket har du lidit och utstått, konung
Odys-sevs, men nu skola helt visst dina irrfärder få ett
slut. Härifrån och till Itaka är ej längre väg än att
de raska roddare, som skola föra dig hem, under en
natt torde hinna dit.

— Och nu, I faiakiska män, tillade konungen, vänd
till sina gäster, nu vill jag föreslå eder något. Väl
ha vi redan alla givit gästskänker åt denne man,
såsom sed är, och Arete, min drottning, har i ett skönt
utskuret skrin lagt ned de mantlar, livrockar och
guldmynt vi skänkt honom. Men då vi nu fått höra,
att det är den frejdade konung Odyssevs själv, som
är vår gäst, och då han glatt oss med sina underbara
berättelser, föreslår jag, att vi var och en giva honom
ytterligare en trefot samt en kittel av koppar.

Härtill biföllo de alla.

Följande dag mot aftonen skulle avfärden ske.

Då Nausikaa tog farväl av gästen, sade hon:

— När du är i ditt hem och ditt land — kom då
någon gång ihåg mig!

Odyssevs svarade:

— Kommer jag en gång hem, skall jag, så länge
jag lever, tänka på dig såsom på en gudinna. Ty du,
flicka, har räddat mig.

Och sedan konung Odyssevs tackat Alkinoos och
hans maka och önskat dem lycka, begav han sig ned
till skeppet, där alla skänkerna redan stuvats in
under Alkinoos överinseende. På akterdäck hade man
bäddat med bolster, där fick Odyssevs sova, medan
roddarna med snabba åror förde honom hemåt.

I gryningen hade man hunnit till ön Itaka. Där
lopp skeppet in i en vik. F.tt väldigt olivträd växte
här vid mynningen av en sval grotta. Roddarna buro
i land den ännu sovande konungen, fraktade upp på
stranden de gåvor, som sänts med, och vände därpå
hemåt till Scheria — den ö som numera kallas Korfu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free