- Project Runeberg -  Genom seklerna. Skildringar ur världshistorien / [Första samlingen] /
172

(1924) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

B ABN BIBLIOTEKET SAGA

»Den som vill bli herre över sig själv måste först
av allt nära sin ande, det är: sin inre människa. En
sådan sätter högre värde på sin själ än på hela
världen. Han vill hellre ha makt över sig själv än styra
andra. Han låter ej tingen förstöra sin inre
harmoni, ej heller låter han sitt sinne grumlas av
begären. Han har gripit om det himmelska tao.»

Med styrka framhöll Lao det olycksdigra i alla
krig. Och han sade:

»Kommer det till en sammandrabbning, blir den,
som sörjer däröver, den vinnande.»

Lärjungar samlade sig omkring Lao, lyssnade till
hans läror, och fingo höra månget ord av vishet:

»Den vises håg är alltid riktad på att rädda
människor. — Låt dina ord vara få, och allt skall komma
som av sig själv.

Att äga kunskap, men anse sig sakna sådan, det är
sann storhet.

Ödmjukheten liknar vattnet, som alltid intager det
lägsta rummet, men är en välsignelse för allt och alla
och utvecklar en oemotståndlig kraft.

Den som söker efter att själv vara något blir
aldrig bemärkt. Den som själv hävdar sin rätt vinner
aldrig erkännande. Den som berömmer sig själv får
aldrig sina förtjänster uppmärksammade. Den som
är fåfäng stiger ej i inflytande.»

Lärjungarna gåvo sin lärare hederstiteln tse,
vilket betyder mästare. Och Lao-tse nämnes den store
tänkaren oftast av eftervärlden.

Lao-tses ämbete var att vårda furstens bibliotek i
Lo jang. Men när han blev till åren, när han såg
förfallet tilltaga och misströstade om att kunna
motverka det, beslöt han att draga sig tillbaka till
ensligheten. Han lämnade sin tjänst och vandrade bort.
Västerut gick han, mot de höga bergen.

I Hankau-passet fanns en liten by; där låg en
avdelning soldater. Deras befälhavare såg en gammal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:29:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ramsekler/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free