Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNA
6 7
de och allt större självbehärskning, så att de blivit
likgiltiga för kroppens begär och kroppens nöjen — de
skulle, trodde han, föras till att leva med gudarna
ovanom den luftkrets, som omgiver vår jord.
Han påminde ock om den gamla sägnen, att svanen
sjunger, när den känner döden nalkas. Det var av
glädje, trodde Sokrates, över att få ila till Apollon,
ljusguden, åt vilken svanorna äro helgade. Själv
menade han sig ock vara en ljusgudens tjänare, och även
han kände fröjd över att veta sig nära den stund, då
han skulle möta sin gud.
Så talade han, och lärjungarna lyssnade till honom,
halvt i smärta över att snart mista honom och halvt
i en sällsam glädje.
Men nu begynte solen sjunka. Och Sokrates sade:
— Det är tid på, att jag tager mitt bad. Ty jag anser
det lämpligt att jag badar, innan jag dör, på det att
ej kvinnorna sedan må ha besväret att två mig.
Och han gick in i ett angränsande rum för att bada,
följd endast av den gamle vännen Kriton, som ville
bistå honom.
Efteråt kommo hans hustru och barn samt ett par
kvinnliga vänner till familjen. Han talade en stund
med dem, gav dem råd och anvisningar och tog därpå
farväl av dem.
Nu började Kriton fråga honom hur han önskade
i ett och annat. Och så sporde han också:
— Hur skall jag låta begrava dig?
— Som du vill, svarade Sokrates.
Men därpå log han och sade, vänd till de andra:
—■ Det tyckes som om jag ej lyckats övertyga
Kriton 0111 detta, att Sokrates, det är den som nu talar
till eder, men den livlösa kropp, som snart skall ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
