Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNA.
151
äro byggda på samtal dem Sokrates verkligen fört, det
kan eftervärlden icke avgöra. Men sannolikt är, att
mycket av vad Platon låter sin lärare säga snarast är
hans egna tankar —■ om han än i sin livs- och
världsuppfattning utgår från Sokrates åskådning.
I Gästabudet skildrar Platon en afton hos diktaren
Agaton. En av gästerna föreslår, att var och en av de
närvarande skall hålla ett lovtal över Eros, kärlekens
gud. Sedan flera talat, kommer turen till Sokrates. Han
säger, att han i stället för lovtal vill berätta vad en
kvinna från staden Mantineia, prästinnan och sierskan
Diotima, en gång lärt honom.
— Tror du icke, hade Diotima sagt, att hos varje
människa innebor en längtan efter vad som är gott,
vad som är beständigt gott, evigt gott. Så måste det
ju finnas något evigt gott, en godhetens Idé, och vi
måste alla äga någon delaktighet däri. Ty kärleken
födes av rikedom och brist. Alla ha vi någon delaktighet
i den eviga godhetens rikedom —- hur skulle vi annars
förstå att längta därefter ? Alla känna vi att det
fattas oss mycket av detta goda — hur skulle annars vår
längtan vara så stark?
Det som människorna kalla kärlek, det är en längtan
till vad som är skönt och gott. Och 0111 en människa
begynner med att älska blott den kroppsliga skönheten,
så skall hon, ifall hon på rätt sätt utvecklas, småningom
finna, att själisk skönhet är något i sanning vida
förmer. Och därefter, sade Diotima, skall hon lära sig
fatta den skönhet som ligger i vetandet och i varje
strävan till det rätta och till att gagna andra
människor. Och när den sökande själen — gradvis
stigande —■ lärt sig fatta detta, då är det henne, som om
hon styrde ut på ett skönhetens vida hav, varest hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
