Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I lo
SVANTE STENSSON STURE
Scen IV.
De förra, Henrik och Brynte träda in, hastigt, bullrande, utan att hälsa
Henrik (avsides). Nå, Brynte, det är ju du som skall göra
det.
Brynte (kastar en blick bort ät herr Svante). Jag kan inte. Han
ser så mild ut, den gamle mannen. Ser du, Henrik, jag
kan nog slå ihjäl, när jag är vred, men när jag icke är
vred, så förmår jag ej dräpa någon.
Henrik. Så skall jag säga dig vad du skall göra: knuffa
till honom! Så blir han harmsen och säger dig onda
ord. Då blir du ock vred, och så kan du slå honom
ihjäl.
Brynte. Det var ett gott råd. (Börjar ragla, som om han vore
drucken, går mot herr Svante och knuffar till honom.)
Svante (vänligt). Min vän, har du druckit ditt öl, så gack
och vila dig!
Brynte (till Henrik). Där hör du. Nej, jag kan icke göra
det.
Henrik. Kan icke du, så kan jag. Men först ska jag ha ut
drängen, så att han ej börjar försvara sin herre. (Till Anders.)
Gå ut och hämta maten åt din herre!
Anders (tvekar ett ögonblick, ser på herr Svante). Ogärna lämnar
jag er nu, nådig herre!
Henrik. Nå, går du inte, din hund! (Tar Anders i armen och
knuffar ut honom så häftigt, att han slår huvudet mot dörrposten).
Svante. Vi slår du min dräng?
HENRIK. Du får nog värre själv.
Scen V.
De förra, Peder Gadd träder in.
Svante. Varför kommen I hit? Hans majestät har
tillsagt mig sin gunst. Jag måtte väl få hava frid i mitt
fängelse.
Peder Gadd. Liten frid är eder detta. Befallen eder i
Guds händer, ty oss är ålagt att taga eder av daga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
