Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I STENBROHULT
139
Scen IV.
De förra. Kristina.
KRISTINA (kommer tillbaka och sätter sig åter till sitt arbete). Vad
talen I om:
LlNNÆUS. Jo, vår Karl hade strax sett, att vi höllo på
att tala om något allvarsamt, och så måste jag berätta för
honom vad det var. Och dä vi nu begynt språka därom,
sä vill jag också säga eder bada hur jag menar det.
Ser du, min son, ett barn vet nog icke ofta eller tänker
icke pä huru mycket dess föräldrar få offra för att barnet
skall få ha det gott och bra. Du har nog icke tänkt
på, huru din mor och jag måst försaka mycket för att
kunna hälla dig vid skolan i Växjö. Min röck är illa
sliten, och mor kunde nog ock behöva en ny kjortel.
Och när det sedan komme så långt, att du skulle till
akademien, dä måste jag därtill ge dig varje styvcr jag
skrapat ihop på kistbottnen. Dock, allt sådant offra ju
far och mor gärna för sitt barn, om där är mening i
offret, Jag hade ju hoppats och tänkt, att du skulle
bliva en präst och tjäna Herren, såsom din fader och
din morfader gjort. Men då jag nu hör, att du är klen
i grekiskan och än mer 1 hebreiskan och i teologien, då
synes det föga troligt att du kan bliva en Herrens präst.
Och därför tyckes det mig rättast, att du nu får lära
ett gott hantverk, så kan du därmed snart förvärva dig
ditt uppehälle.
KARL. A far (sitter ett ögonblick som förstenad. Kristina snyftar
sakta) . . . Du har nog rätt i det, far, att jag ej
tillräckligt tänkt på vad jag har att tacka mina föräldrar för.
Men jag vill nu säga dig, hur det kommer sig att jag
icke varit nog flitig och uppmärksam i skolan. Ser du,
far, jag har en så obegriplig glädje av att se på allt
vad Gud har skapat, så att om där blott kommer en
fluga surrande, så måste jag strax se på hur hon är
skapad och hur hon vecklar ihop sina vingar och hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
