Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I STENBROHULT
141
Linnæus (milt). Defc vet jag att du gör, Kristina. Men
det är dock min plikt att tänka på att du icke blir
lämnad utan bröd, om jag hastigt blir kallad ifrån detta
liv. Gällde det att offra min lilla samlade styver för
att min son skulle bli präst, då skulle jag tänka: Det
är ett lån åt vår Herre, och då drager nog han försorg
om de kära som jag lämnar efter mig. Men nu —
(han hejdar sig vid ljudet av sång bakom scenen: en flickröst som
sjunger:
Nu blomma alla hagar,
nu grönska alla hult,
och hjärtat alla dagar
slår visst och glädjefullt.’)
Kristina. Det är visst lilla Maja i Myrbo. Den flickan
har en så täck röst.
Scen V.
De förra. Maja.
Maja (med en knippa linneor i handen, går fram till fru Kristina,
niger och räcker henne blommorna). Mor sa, att jag skulle ge
de här åt pastorskan, för att pastorskan alltid är så.god
emot oss.
Kristina. Tack, mitt barn! Har du plockat dem själv?
Maja. Ja, jag plockade dem i morse, och mor sa, när
hon fick se dem: Det är de första blomstren av det
slaget för i år, gå med dem till pastorskan, för hon
tycker så mycket om blomster.
Kristina. Det gör jag visst, tack ska du ha, Maja. Men
jag tycker också om att höra dig sjunga. Vill du inte
sjunga för oss den visan du nyss gnolade på?
Maja. Jo, det ska jag nog göra, om pastorskan vill. (Sjunger.)
Nu blomma alla hagar,
nu grönska alla hult,
och hjärtat alla dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
