Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 UR TEOSOFIENS HISTORTA.
— Utmärkt, sade översten. Låt honom fålla handdukarna!
Fru Blavatsky gick in på saken. Översten lade in i ett
bokskåp — som han sedan stängde — alla handdukarna samt nål
och tråd.
En kvart senare hörde översten liksom pipandet av en råtta
under bordet.
— Nu har han det färdigt, anmärkte fru Blavatsky.
Översten gick till skåpet och tog fram handdukarna — och
se, de voro alla fållade.
Dock visade sig den tjänstvilliga elementalen likna sin
matmor däri att han fållat dem mycket illa.
Vilken grotesk nutidstravestering av en naiv medeltida legend!
Vem minnes icke här den gamla berättelsen om Sankta Birgitta
som ungmö, drömmande över sin sybåge och seende himmelska
syner, medan madonnan under tiden hjälpte henne med
sömnaden, på det att hon ej måtte få bannor för sin försumlighet?
Om historien om den sykunniga elementalen kan komma en
huslig kvinna att drömma, så är en annan av överstens historier
ägnad att väcka en författares bittra avund. ’ När fru Blavatsky
höll på med sin bok »Isis unveiled» och bara önskade sig någon
viss bok för att hämta upplysningar ur — strax låg den boken på en
hylla bredvid henne! Så fort hon eller översten använt den,
försvann den åter lika mystiskt och lika snabbt.
Då det ej sällan av teosofiska författare framhållits att
ifrågavarande arbete — Isis unveiled — såsom vittnande om en
fenomenal och hos H. P. Blavatsky absolut oförklarlig lärdom,
knappast kunde ha tillkommit utan övernaturlig hjälp, är det skäl
att framhålla, för det första att fru Blavatsky — enligt
vittnesbörd från hennes ungdom — ägde en sällsynt receptivitet och
snabbhet i att assimilera vetande, för det andra att plagiaten i
boken äro oerhört talrika. En orientalist — W. E. Coleman —
har i denna bok upptäckt omkring 2,000 ställen, som avskrivits
ur andra böcker, utan att detta angivits. Man torde då ej be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
