Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 TEOSOFIEN SOM VÄRLDSÅSKÅDNING.
diga religiösa genier, detta tyder i sig självt på att deras verk
icke är av den art som bliver beståndande.
6.
I första avdelningen av denna bok har jag i korthet berört
mrs Besants uppfattning av Kristus, men då nämnda
författarinna om kristendomen och dess stiftare utgivit ett flertal böcker
(»Den mytiske, mystiske och historiske Kristus», »Esoterisk
kristendom», »De kristna idealen» m. fl.), och då hon av somliga
sina anhängare försäkras vara en kristen, så kan det vara skäl
att ytterligare något uppehålla sig vid hennes uppfattning av
Kristi personlighet.
I det förstnämnda arbetet röjer sig beträffande den historiske
Kristus en tydlig påverkan av Erneste Renan — vars »Jesu liv»
ju ansågs epokgörande på den tid då mrs Besant först övergav
kristendomen för ateismen. Liksom Renan uppfattar hon Jesus
som den blide svärmaren och förbiser totalt den ljungande
kraften i hans personlighet.
Såsom redan nämnt, förklarar mrs B. att Jesus föddes 105 år
före vår tideräkning. Härav följer ju att en del uppgifter i
evangelierna samt i Apostlagärningarna, som beröra historiska
personligheter, måste — enligt mrs Besant — vara osanna.
Men även i övrigt är det svårt att se vad som lämnas kvar av
evangeliernas berättelser. Mrs B. påminner om vissa likheter
mellan Jesu och andra religionsstiftares historia, men hon
ställer sig härvid på den ståndpunkt, som för ett eller ett par
decennier sedan var modern bland vissa religionshistoriska
forskare vilka överdrevo dessa likheter och därför i Jesu historia
sågo idel myter. Det är ju alltid så inom vetenskapen: så
snart en sanning blivit uppdagad, finns det folk som äro
färdiga att utdraga den in absurdum. Numera. torde dock de
allra flesta religionshistorici se sundare på frågan om dessa lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
