Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Grunderna för det nya systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så ordnade förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare, att varje
man arbetade så väl och hastigt som möjligt och personligen erhölle
detaljerade anvisningar av arbetsledningen. Vilka andra reformer skulle
väl kunna i så hög grad bidraga till att öka välståndet och minska
fattigdomen och eländet! I Amerika och England hava sinnena på
senaste tiden upprörts av sådana frågor som tulltariffen och kontrollen
över de stora sammanslutningarna samt en mängd mer eller mindre
socialistiska förslag till beskattning o. s. v. Dessa frågor hava
livligt sysselsatt de båda nationerna, men knappast en enda röst har höjts
för att fästa uppmärksamheten på den vida större och viktigare frågan
om »tryning», en fråga, som direkt och på det mest ingripande sätt
berör varje arbetares inkomst, välstånd och liv och i lika hög grad
varje industriföretags ekonomiska bärighet.
Avskaffande av »tryningen» och av de mångfaldiga orsakerna till det
långsamma sättet att arbeta skulle så betydligt sänka
produktionskostnaden, att både vår inhemska och utländska marknad skulle avsevärt
ökas, och att vi bleve mer än jämspelta med våra konkurrenter. Det
skulle avlägsna en av de viktigaste orsakerna till dåliga tider,
arbetsbrist och fattigdom, och det skulle sålunda utöva en mera varaktig
och vittgående inverkan på dessa missförhållanden än något av de
botemedel, som man nu plägar använda för att mildra deras följder. Det
skulle medföra högre avlöningar, förkorta arbetstiden och förbättra
levnadsförhållandena i arbetslokalen och i hemmet.
Då det nu är ett självklart faktum, att det största välståndet kan
existera endast som en följd av den bestämda strävan hos varje
arbetare att för varje dag åstadkomma så mycket som möjligt, hur kan
det då förklaras, att det stora flertalet med uppsåt bemödar sig just
om motsatsen, och att t. o. m. prestationerna av arbetare med de bästa
avsikter i de flesta fall icke på långt när äro i verklig mening
ekonomiska?
Härtill finnas huvudsakligen följande trenne orsaker:
1) Den oriktiga föreställningen, som från urminnes tider varit allmän
bland arbetare, att en väsentlig ökning i varje mans och varje
maskins produktion måste hava till slutligt resultat, att en mängd
människor mista sitt arbete.
2) Det underhaltiga system inom drift och förvaltning, vilket
allmänt är rådande, och som gör det nödvändigt för hvarje arbetare att
»tryna» eller arbeta långsamt, för att skydda sitt eget intresse.
3) Den ekonomiska »på-en-höft»-metod, som fortfarande är nästan
enahärskande inom alla yrken, och genom vilken våra arbetare förslösa
en stor del av sin kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
