Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det bästa hittills använda systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Varje generations skarpsinne har uttänkt snabbare och bättre
metoder för att utföra varje arbetsdetalj inom varje särskilt yrke.
Sålunda kan man säga, att de metoder, som nu användas, representera
utvecklingen, i det de bästa och mest praktiska idéerna överlevat alla
andra alltifrån yrkets uppkomst. Men ehuru detta torde vara sant i
största allmänhet, äro de, som ingående känna vart och ett av dessa
yrken, fullt på det klara med att likformighet knappast råder inom
någon detalj av något yrke. I stället för att hava ett enda arbetssätt,
som vore allmänt brukligt och erkänt som det bästa, förekomma i
dagligt bruk femtio eller hundra olika sätt att utföra varje detalj. Och
med någon eftertanke måste man inse, att detta oundvikligen måste
vara fallet, eftersom våra metoder hava ärvts genom muntlig
beskrivning eller i de flesta fall inlärts nästan omedvetet genom personlig
iakttagelse. Knappast i något enda fall hava de blivit planmässigt
sammanfattade, systematiskt undersökta eller beskrivna. Det skarpsinne
och den erfarenhet, som utvecklats av varje generation eller varje
årtionde, har utan tvivel lämnat i arv bättre metoder till nästa
tidsperiod. Dessa oklara rön »på känn» eller nedärvda färdigheter kunna
sägas vara varje yrkesmans förnämsta egendom. Emellertid måste de
ledande männen inom ett verk, som drives efter nu brukliga system,
öppet tillstå det faktum, att medan de 500 eller 1,000 arbetarna, som
under dem äro sysselsatta inom tjugo eller trettio yrken, äga detta mått
av nedärvda färdigheter, de själva äro främmande för en stor del av dessa
kunskaper. Till ledningen höra naturligtvis verkmästare och förmän, vilka
själva hava varit de allra bästa arbetare inom sitt yrke, men dessa
verkmästare och förmän veta bättre än någon annan, att deras egen
kunskap och skicklighet icke går upp emot den sammanlagda kunskap
och skicklighet, som representeras av alla deras underlydande arbetare.
De erfarnaste arbetsledarna överlämna därför helt enkelt åt sitt folk
att söka utföra arbetet på det bästa och mest ekonomiska sättet. Man
kan då anse, att arbetsledningens uppgift är att söka förmå varje
arbetare att uppbjuda hela sin förmåga och hela sin kraft, sina nedärvda
kunskaper, sin skicklighet, omdömesförmåga och redliga vilja — med
ett ord sitt initiativ, för att lämna arbetsgivaren den största möjliga
avkastningen. Det problem, som uppställer sig för ledningen, kan då
korteligen sägas vara att ernå det bästa initiativ från varje arbetare,
då man tager ordet »initiativ» i dess vidsträcktaste mening och
därmed betecknar alla goda egenskaper, som man kan hoppas finna hos
en arbetare.
Men å andra sidan torde väl ingen förnuftig arbetsledare hoppas att
i full utsträckning kunna förfoga över sina arbetares initiativ med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
