Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det nya systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betade jämsides med dem, för tillfället skulle få sluta med detta slags
arbete, enär de icke passade härför, fullständigt hindra dem från att
göra ett riktigt urval, d. v. s. från att inom laget av åtta man gallra
ut sju, som icke dugde till järnbärare.
Skulle det väl vara möjligt att under det gamla systemet förmå dessa
järnbärare (sedan de på lämpligt sätt utvalts) att arbeta metodiskt, d. v. s.
med lämpligt avpassade perioder av arbete och vila? Såsom förut på-
visats, är grundtanken i det gamla systemet, att varje arbetare har
större skicklighet i sitt yrke, än det är möjligt för arbetsledningen att
besitta, och att arbetets detaljer därför lämpligast böra överlåtas åt
honom. Att uttaga en man och öva honom särskilt under en du-
gande instruktör i ett nytt arbetssätt, till dess han ständigt och av sig
själv arbetar i enlighet med teoretiska regler, som utarbetats av en annan
person, den idén står i direkt strid med den gamla föreställningen, att
varje man bäst arbetar på sitt eget manér. Och dessutom är en karl,
som passar till att lasta tackjärn, alldeles för inskränkt för att kunna
öva upp sig själv. Häraf framgår, att det under de nu vanliga typerna
av arbetsledning icke är möjligt, varken att införa metodiskt arbete i
stället för arbete på måfå, eller att på rätt sätt välja arbetarna eller
att förmå dem att arbeta efter rationella principer. Och detta kommer
sig därav, att det gamla systemet kastade hela ansvarigheten på arbe-
tarna, medan det nya lägger en stor del därav på arbetsledningen.
Många av mina läsare torde känna stort medlidande med de sju järn-
bärarna, som blevo sysslolösa av de åtta. Detta medlidande kan emel-
lertid sparas, emedan de samt och synnerligen fingo annat arbete hos
Bethlehem Steel Company. Man måste i själva verket medgiva, att
det var en välgärning att låta dessa människor sluta att bära tackjärn,
enär det var första steget till att skaffa dem ett arbete, som de läm-
pade sig bättre för, och genom vilket de, sedan de uppövats, för fram-
tiden kunde uppnå en bättre avlöning.
Ehuru läsaren kanske börjar bli övertygad om, att det ligger en viss
vetenskap i tackjärnsbärning, så är det mycket troligt, att han fortfa-
rande ställer sig skeptisk till förefintligheten av en vetenskaplig metod
att utföra annat arbete. Då det emellertid är avsikten med denna bok
att övertyga läsaren, att varje särskild handling, varje handgrepp,
som arbetaren utför, kan göras till föremål för en vetenskap, vill
jag anföra ytterligare några exempel bland de tusental som föreligga.
Så t. ex. skulle nog de flesta draga i tvivelsmål, att det finns en
vetenskaplig metod att skyffla kol, malm eller dylikt, och dock är jag
ganska säker på, att om den intelligente läsaren skulle bemöda sig om
att utröna, vad man kunde kalla grunderna för vetenskapen att skyffla,
— 39 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
