Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det nya systemets principer - Det nya systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av detta problem, och därför förelade vi hela problemet för fram-
stående amerikanska matematici, allt eftersom arbetet framskred. Vi
erbjödo dem vilken rimlig summa som helst för en snabb praktisk me-
tod att lösa problemet. Några endast kastade en blick på det, andra
behöllo det ett par veckor för att icke visa sig ohövliga. Alla gåvo oss
samma svar, nämligen att det i många fall vore möjligt att lösa ekva-
tioner med fyra variabler, och i en del fall sådana med fem eller sex,
men att det vore erkänt omöjligt att lösa en ekvation med tolv variabler
annat än genom den långsamma metoden att treva sig fram.
En snabb lösning var emellertid så nödvändig för vårt dagliga arbete
vid drivande av en maskinverkstad, att vi, trots den ringa uppmuntran
från herrar matematici, med oregelbundna mellantider under femton år
offrade mycken tid på att söka därefter. Fyra eller fem personer äg-
nade vid olika perioder hela sin tid åt detta arbete och slutligen, me-
dan vi voro vid Bethlehemverken, uppfanns den räknestav, som avbil-
dats i arbetet »Konsten att skära metaller» och som i detalj beskrives
i en avhandling, som av Mr. Carl G. Barth lämnats till American Society
of Mechanical Engineers, med titeln »Räknestavar för maskinverkstaden
såsom en del av Taylor-systemet» (Band XXV av nämnda förenings för-
handlingar). Med tillhjälp av en sådan räknestav kan ett av dessa in-
vecklade problem lösas på mindre än en halv minut av en duglig me-
kaniker, antingen han känner till matematik eller ej, och sålunda kunna
dessa år av experiment komma till praktisk nytta vid det dagliga ar-
betet med att skära metaller.
Detta är ett gott bevis på, att ett eller annat sätt alltid kan utfun-
deras för att draga praktisk nytta av invecklade vetenskapliga rön, om
dessa än i början synas ligga utom räckhåll för vanliga praktiska män-
niskors uppfattning. Dessa räknestavar hava under åratal dagligen be-
gagnats av mekaniska arbetare, vilka ej haft någon kännedom om högre
matematik.
En blick på de förut angivna invecklade matematiska formlerna, som
uttrycka lagarna för konsten att skära metaller, torde tydligt påvisa
skälet, varför det är omöjligt för en mekaniker att utan vägledning av
dessa lagar, med hjälp endast av sin personliga erfarenhet, gissa det
rätta svaret på de två frågorna:
»Vilken skärhastighet skall jag använda?» och »Vilken matning
skall jag välja?» och detta även om han utför samma arbete gång
efter annan.
För att nu återvända till den maskinarbetare, som arbetat tio eller
tolv år på ständigt samma slags delar, så var det blott en avlägsen
möjlighet, att han skulle komma på bästa metoden att utföra varje slag
6—2082. Rationell arbetsledning. — 65 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
