Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stäfver, t. ex. ref-orm och re-forvi, sol-år och so-lår, samt brukas äfven någou gång, dd
sammansatta ord blifva alltför mångstafviga, t, ex. företrädes-rättighet, öfver-kamrerare-syssla. Vid
sammansatta ords brytning söker man gerna att få hvartdera stamordet ostyckadt för sig, äfvensom
man bör undvika att så dela orden, att en stafvelse på en eiler två bokstäfver står ensam.
0:0. OlU SkiljeteckllCI*. Punkt . sättes då en hel mening är fullkomligt slutad,
så framt denna ej utgör ett utrop eller en direkt fråga. Exempel torde härvid ej behöfvas.
Kolon : begagnas när en anförd persons eller skrifts egna ord upprepas, eller en sats
förekommer, som innehåller bevis eller förklaringar, t. ex.: lian yttrade sig sålunda: — De omtalade
orden lyda: — Detta skall följande exempel närmare förklara: — Händelsen var denna: o. s. v.
Semikolon ; äfven kalladt COmma cum puneto, nyttjas der meningen är så afslntad, att
der borde sättas punkt, men till hufvudsakcn hörande tillägg eller förklaring ännu förekommer;
alltså för att skilja en bisats från hufvudsatsen, t. ex.: Man bör i sitt väsen och sina handlingar vara
redlig och uppriktig; men deraf följer icke, att mun skall yppa de hemligheter oss blifvit anförtrodde.
Komma , , tecknas 1) att åtskilja kortare satser, t ex.: En inbilsk menniska, som är
miss-höjd med allt ocli som tadlar andra, är ofta just den, hvars egenskaper äro minst älskvärda. 2) i
stället för och der flere liktydiga ord förekomma, t. ex.: Arbetsamhet, redlighet, sparsamhet,
ordning och måttlighet befoi’dra helsa, frid, glädje och förnöjsamhet. 3) för att i stället för parentes
innesluta inskjutna ord eller mindre meningar, t. ex. Gustaf II Adolf, Sveriges konung, religionens
beskyddare, blef skjuten, såsom det tros, af en förrädare.
Frågetecken ? sättes i slutet af en direkt fråga, t. ex.: Ilan frågade: Ilvad vill du? Men
är en fråga endast omtalad, utan att vara med egna ord framstäld, då begagnas icke detta tecken;
t. ex. om man i stället för anförda uttryck skrifver: Han frågade, hvad jag ville.
Utropstecken ! skrifves i slutet af uttryck, som förråda någon liflig känsla, såsom glädje
sorg, fruktan, smärta, önskan, befallning eller dylikt, t. ex.: Hurra! Ack! Hu! Aj! Store Gud
Älskade vän! Mine bröder! Lefve konungen! Kom strax! Bort härifrån!
Parenteser ( ) eller [ ] brukas att utmärka i en sats inskjutna upplysande ord eller
meningar, hänvisniogar, undantag o. s. v., då «komma« ej anse3 tillräckligt utmärkande. Bruket af
sådana bör dock ske sparsamt och helst undvikas, der det ej är nödvändigt.
Apostrof ’ nyttjas till utvisande att någon bokstaf iir ur ordet utesluten, men bör i
meningen qvarstå, t. ex. re’n i stället för redan, sad’ i stället för sade. Brukas nästan endast i vers.
Citationstecken » « sättes i början och slutet af någon omtalad persons eller skrifts egna
ord, t. ex. Gud sade: «Varde ljus!» och det vardt ljus. Vid anförande af längre stycken brukar man
sätta tecknet tillika vid hvarje rads början, för att få hela stycket utmärkt.
Bindetecken (Divis) - = är förut omnämndt (sidd. 8 och 12).
Tankstreck (Minns) — begagnas 1) efter punkt, att uttrycka ett längre uppehåll, då icke
ny rad börjas för nytt ämne; 2) i stället för personers namn eller annat ord, som man ej vill
utsätta; 3) i stället för uteslutna siffror, t. ex.: sidd. 2—6, läs: sidorna 2 till 3, eller 2, 3, 4, 5
och 6; 4) då något oväntadt följer i en sats, t. ex.: Ilon är skön och intagande som — en furie;
5) på ömse sidor om en bisats i stället för korama eller parenteser.
Asterisk * och f brukas att hänvisa till noter och anmärkningar. Dessa begagnas derjemte
stundom i annan bemärkelse, nemligen det förra till födelseteckeu och det senare till dödtecken,
t. ex. * 1805, f 1850, betyder: född år 1805 och död år 1850.
Paragraf § användes att dermed utmärka de särskilda afdelningarne i en afhandling.
7:o Om Förkortningar. Dessa kallas äfven Abbrevieringar och brukas ofta i
skrift, dels för att nndvika upprepande af samma ord. eller stafvelse flere gånger å rad, dels för
att spara tid och rum samt dels slutligen af gammal vana. Vid sådana begagnas vanligen något
af de tre förut anförda tecknen divis, punkt och kolon; den förstu i förstnämnde fall, t. ex.
upp-och nedgång, af- och tilltagande, sjö- och landvägen, guld- och silfverrnynt o. s. v. Detta
abbrevie-riu^ssätt får likväl ej gå för långt, och det skulle ljuda mindre lättfattligt och angenämt att säga
t. cx. van- och ovett, krus- och vinbär, hvarken när- eller skarpsynt o. s. v.; ännn längre skulle det
gå på det besattas område att säga: Det är både hisk-, rys-, fas-, gruf- och förskräckligt. — Do
öfriga förkortningar begagnas särdeles vid namnteckningar, der dopnamnen sällan uttryckas med
mer än första bokstafven, på sin höjd första stafvelsen; vid såväl dessa som alla andra sådana fall
bör en punkt sättas i stället för de utelemnade bokstäfverna. Stundom ske förkortningar på det
sätt, att ett ords första och sista bokstäfver utsättas, med uteslutande af de öfriga. I denna
händelse böra antingen de synliga bokstäfverna åtskiljas med ett kolon eller också slutbokstafven
utmärkas med streck under, t. ex. Kungl. Maj:ts, eller K Majts i stället för Kungliga Majestätets —
Vid hänvisning till bibelspråk utmärkes kapitel med ett kolon och vers med komma eller punkt,
t. cx. 1 Mos. 22: 7, 8, läs: första Mosebok 22:dra kapitlet, 7:de och 8:dc verserna. — Dateringar ske
22
ofta med endast siffror, då öfra betyda dag och undra månad, t. ex. d. # , läses: 22:dra dagen
i 8:de månaden, eller den 22 augusti. Uttrvcket: d. ~G A’ov., eller d. 11 betvder: den 26 november
efter nya men den 14 efter gamla stilen; den 1J juni nya men den 30 maj gamla stilen. —
Några exempel på de hos oss mest brukliga förkortningar och deras betydelser bifogas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
